Räntorna för kommunsektorn fortsätter att stiga – "betydande uppgång"

Rapporten är baserad på Kommuninvests utlåning och affärer som registrerats av kommuner och regioner, samt deras bolag, i skuldförvaltningsverktyget KI Finans. För tredje kvartalet består underlaget av 8 313 lån, certifikat och obligationer till ett totalt värde av 600 miljarder kronor samt 1 637 derivat med underliggande lånebelopp på 195 miljarder kronor. Det skriver Kommuninvest i ett pressmeddelande.

Genomsnittsräntan för nya affärer, inklusive derivat, ökade från 1,23 procent för andra kvartalet 2022 till 2,09 procent för tredje kvartalet.

Den genomsnittliga kapitalbindningen för nya affärer förkortades från 2,87 år för andra kvartalet till 2,19 år för tredje kvartalet. Den genomsnittliga räntebindningen, inklusive derivat, förlängdes: från 2,08 år till 2,32 år.

Genomsnittsräntan för den totala låneskulden, inklusive derivat, steg från 1,00 procent för andra kvartalet 2022 till 1,28 procent för tredje kvartalet. Genomsnittsräntan exklusive derivat ökade från 0,81 procent till 1,35 procent.

Den genomsnittliga kapitalbindningen för den totala låneskulden förkortades från 2,76 år för andra kvartalet 2022 till 2,64 år för tredje kvartalet. Även den genomsnittliga räntebindningen, inklusive derivat, förkortades: från 2,77 år till 2,71 år. Användningen av derivat gjorde att räntebindningen ökade från 1,56 år till 2,71 år.

– Rörelserna fortsätter att vara stora. Från tredje kvartalet 2021 till tredje kvartalet 2022 ökade den genomsnittliga räntan, inklusive derivat, för nya affärer från 0,25 procent till 2,09 procent. Detta börjar nu få substantiella effekter för den totala låneskulden och därmed på de samlade räntekostnader som kommuner och regioner behöver hantera, säger Erik Törnblom, tillförordnad forskningschef på Kommuninvest i en skriftlig kommentar.

Från tredje kvartalet 2022 baseras rapporten på ett utökat urval av lån och derivat. Tidserierna har justerats utifrån den nya urvalsstorleken.