Löneökningen ses som en seger för facken – men är det tillräckligt för att kompensera för inflationens härjningar? Reallönerna för de flesta yrken har rasat under det senaste decenniet.
Plånbokens revansch dröjer – i flera år
Simon Kronö
Uppdaterad: 02 apr. 2025Publicerad: 02 apr. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I KORTHET
- Det nya industriavtalet ger 6,4 procent i löneökning över två år. Detta räcker dock inte för att kompensera för den urholkade köpkraften efter ett årtionde av real löneminskning.
- Inflationen har slagit särskilt hårt mot mat, som ökat med 27 procent sedan 2021. Detta drabbar låginkomsttagare extra eftersom de lägger en större andel av inkomsten på livsmedel.
- Trots ljusare prognoser om disponibel inkomst tror Konjunkturinstitutet att reallönerna först når tillbaka till nivån före inflationskrisen år 2028 – om allt går som planerat.
Sammanfattat med hjälp av AI och kvalitetssäkrat av Realtid
Bara timmar innan deadline föll det nya industriavtalet på plats natten mot tisdagen.
Avtalet, som blir vägledande för över 4,5 miljoner svenska löntagare, landar på 3,4 procent första året och 3 procent året därpå – totalt 6,4 procent över två år.
Missa inte: Heta potatisen i avtalsrörelsen: ”Går inte ihop”. Realtid
”Det är klart att man alltid kan önska sig mer, men vi tycker att vi nått ett bra resultat som är ett av de högsta under industriavtalets 30-åriga historia”, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer, till Dagens Industri.
Köpkraften urholkas
Men bakom de historiskt höga löneökningarna döljer sig en långvarig kris för svenskarnas plånböcker.
Enligt Svenska Dagbladets beräkningar har den reala snittlönen, när inflationen räknats bort, minskat med hela 6 procent mellan 2014 och 2023.
ANNONS
När tidningen har studerat över 400 yrkeskategorier har bara omkring 15 procent sett reallöneökningar – de övriga 85 procenten har fått se sin köpkraft urholkas.
Experten: ”Betala dem extremt generöst”
Snåla löner kan leda till minskad produktivitet.
ANNONS
Senaste nytt
Matpriserna rusar – värre än elen
Särskilt hårt har inflationskrisen slagit mot matpriserna, som stigit med 27 procent sedan 2021.
Det är väsentligt mer än varor (15 procent) och tjänster (18 procent) – och till och med de omtalade energipriserna har ”bara” ökat med 16 procent under samma period.
Läs även: Striden om arbetstiden: ”Krävs Arbetslinje 2.0”. Realtid
”Att matpriserna skenat mer än andra priser är problematiskt av flera skäl. Ett är att utvecklingen slår hårdast mot de som redan har det sämst: låginkomsttagarna”, konstaterar Svenska Dagbladets Johan Carlström.
Låginkomsttagare lägger nämligen en större andel av sin inkomst på mat – och har dessutom svårare att byta till billigare alternativ eftersom de redan handlar de billigaste varorna.
ANNONS
Stora skillnader mellan yrkesgrupper
Bland de yrken som faktiskt sett reallöneökningar de senaste tio åren finns framför allt specialistyrken med rekryteringssvårigheter. Optiker toppar listan med hela 17 procents ökning, följt av speldesigners (16 procent) och ambulanssjuksköterskor (14 procent).
I den motsatta änden återfinns fastighetsmäklare, vars reallöner rasat med 28 procent, och piloter som tappat 23 procent av sin köpkraft.
Även åklagare har drabbats hårt med en reallöneminskning på 21 procent.
Elbolagschefen fick över en miljon kronor i månadslön
Det är lönsamt att vara chef för elbolag, åtminstone i Norge.
Inte bara lönen som avgör
Men det är inte bara lönen som avgör hur svenskarnas ekonomi utvecklas.
När hänsyn tas till skattesänkningar, pensioner, kapitalinkomster och bidrag – den så kallade disponibla inkomsten – har nedgången varit mindre dramatisk.
ANNONS
”Under 2022 och 2023 föll de reala disponibla inkomsterna ’bara’ med drygt 2 procent per invånare, jämfört med lönesänkningen på 12 procent. Konjunkturinstitutet spår dessutom att hela inkomsttappet återtas redan i år”, skriver Carlström.
Missa inte: Ett riskabelt jobb men ledigt 250 dagar om året och hög lön. E55
Småföretagen oroar sig
Arbetsgivarsidan uttrycker dock oro över att det nya avtalet är för generöst för många företag att bära, särskilt i den rådande ekonomiska situationen.
”Dagens besked kommer att vara väldigt svårt, om inte omöjligt, för många små arbetsgivare att leva upp till. Det bäddar för besvikelse”, säger Johan Grip, chefsekonom på Företagarna, till DI.
Han menar att endast 9 procent av företag med 21-50 anställda har utrymme för sådana löneökningar.
Män värderas fortsatt högre: Kvinnor tjänar mindre i alla yrken
Löneskillnaderna mellan könen har visserligen minskat något sedan år 2000.
Då har lönen återhämtat sig
ANNONS
För Sveriges löntagare är avtalet ett steg i rätt riktning, men vägen tillbaka till samma köpkraft som före inflationskrisen är lång.
Enligt Konjunkturinstitutets prognos dröjer det ända till 2028 innan reallönerna återhämtat sig till samma nivåer som innan inflationskrisen, skriver SvD.
Läs även: Fyllt 67? Då får du lönetillägg på 3 500 kronor – i månaden. E55
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS