Ny rapport: Strukturomvandling och lågkonjunktur pressar skånsk ekonomi

Den svaga svenska kronan, en hög inflation och högre räntor minskar hushållens köpkraft och höjer kostnadsläget i näringslivet. I Skåne faller nu bostadsbyggandet kraftigt och detaljhandeln är under press i den försvagade konjunkturen. Antalet konkurser ökar och nyföretagandet minskar.

Arbetslösheten har stigit i 25 av Skånes 33 kommuner under det senaste halvåret, men nivån på 8,6 procent i oktober är ändå den lägsta sedan 2009.

Regionen har landets högsta arbetslöshet tillsammans med Södermanlands län, men samtidigt ser banken att utgångsläget i Skåne bättre än det varit på länge. Särskilt tydligt är detta bland de traditionellt svagare grupperna på arbetsmarknaden – ungdomar och utrikes födda. Ungdomsarbetslösheten i Skåne är 10,4 procent, vilket är den lägsta nivån sedan sommaren 2008, trots en ökning på 0,6 procentenheter under 2023. För utrikes födda har arbetslösheten sedan toppen under coronapandemin minskat med 6,6 procentenheter till 18,9 procent i oktober.

Den skånska industrin står fortfarande relativt stark och för tillfället väger rädslan för att tappa personal och kompetens tyngre än sinande orderböcker. Därför syns ännu ingen varselvåg bland företagen.

Sammantaget växer dock näringslivet i Skåne i långsammare takt än näringslivet i Stockholm, Göteborgsregionen och riket som helhet. Under första halvåret 2023 ökade det skånska näringslivets omsättning med 5,4 procent medan tillväxten i Stockholm var 6,3 procent, i Västra Götaland 8,1 procent och i riket som helhet 6,2 procent. Det framgår av statistik från SCB för den momspliktiga delen av näringslivet som tagits fram till Skånsk konjunktur.

Det finns också skillnader mellan olika geografiska delar inom Skåne. När det gäller till exempel nedgången för bostadsbyggandet så är den störst i Malmö, Lund och Helsingborg medan byggandet ökat i Kristianstad, Sjöbo och Tomelilla. När det gäller jobbtillväxt så har jobben blivit färre i nordvästra och nordöstra Skåne samtidigt som de fortsatt att öka i till exempel Malmö, Lund, Staffanstorp och Ystad.

Vidare visar rapporten att Skåne inte bara är på väg in i en klassisk lågkonjunktur utan att det lika mycket handlar om en omställning av de ekonomiska förutsättningarna. Förutom en högre kostnads- och räntenivå i samhället finns tendenser till att globaliseringen börjat backa och att protektionismen ökar. Ett nytt risktänkande syns i näringslivet där kostnadsminimering ställs mot värdet av motståndskraft och säkra leverantörskedjor. Klimatkrisen och det försämrade säkerhetspolitiska läget kräver också andra typer av investeringar, samtidigt som antalet äldre ökar i samhället vilket flyttar fokus från pensionssparande till pensionsuttag.

– Osäkerheten om framtiden är betydande och mycket pekar på att lågkonjunkturen blir mer utdragen än vi trodde för ett år sedan. Totalt sett är det en splittrad bild vi ser av Skåne, så som det ofta är vid ekonomiska trendbrott och nedgångar. Men riktningen är tydlig och det är också det som oroar. Mycket pekar på att det kommer att bli sämre innan det blir bättre, säger Björn Ovander, bankchef på Sparbanken Skåne.