De svenska matpriserna fortsätter att stiga och konsumenternas frustration växer. Samtidigt anklagas matjättarna för att göra stora vinster.
Matpriserna rusar – men vems är egentligen felet?
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 18 mars 2025Publicerad: 18 mars 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Matpriserna i Sverige har stigit kraftigt de senaste åren, och i mars 2025 är frågan hetare än någonsin.
En bojkott mot de stora matvarukedjorna, som anklagas för att gå med stora vinster trots konsumenternas klagan, har satt fokus på vad som driver priserna uppåt.
Missa inte: Livsmedelssektorn varnas – upp till dubbla matpriser. Realtid
Bland annat har finansminister Elisabeth Svantesson (M) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kallat stora aktörer inom livsmedelsbranschen till ett möte om de ökande matpriserna.
En av de politiker som har varit skarpast i sin kritik är Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar:
”Matjättarna fortsätter att höja sina priser, vilket i sin tur tvingar upp räntorna. Det destabiliserar hela svenska ekonomin”.
Skatter på skatter
Men hur mycket av priset är egentligen kopplat till skatter och politiska pålagor?
ANNONS
En tydlig faktor är momsen på livsmedel, som ligger på 12 procent. För en vara som kostar 100 kronor i butiken går alltså drygt 10 kronor direkt till staten.
Men skatterna slutar inte där.
Ny app hjälper dig att hitta lägsta matpriserna
Matpriskollen har tagit fram en app, priskollen, som ska hjälpa kunder i livsmedelsbutikerna att hitta billigaste matpriserna.
Indirekta pålagor, som energiskatter på el och bränsle, påverkar hela kedjan – från lantbrukets traktorer till transporterna som fyller butikshyllorna.
Med energikostnader som kan stå för 5–15 procent av priset är detta en tung post – där skatter och politiska beslut om energipolitik spelar roll.
ANNONS
Senaste nytt
Klimat, krig och geopolitisk oro
Arbetsgivaravgifter, på runt 31 procent av lönerna, höjer också kostnaderna för anställda längs livsmedelskedjan. Tillsammans med jordbrukspolitik, såsom EU:s miljöregler och utsläppsrätter, kan dessa indirekta pålagor bidra med ytterligare 10–20 procent av priset.
ANNONS
Totalt uppskattas skatter och politiska beslut stå för 20–35 procent av matpriserna, beroende på produkt.
Edward Bloms 18 råd för att runda höga matpriser: ”Föd upp kaniner”
Debatten om höga matpriser går varm och flera konsumenter har till och med uppmanat till bojkott av större svenska livsmedelsbutiker med start den här veckan.
Men det är inte bara politikerna som driver utvecklingen.
Enligt Världsbanken har globala råvarupriser, som för kakao och kaffe, exploderat – ibland med ökningar på 50–70 procent. Detta beror enligt Världsnaturfonden bland annat på klimatförändringar, geopolitisk oro och kriget i Ukraina.
Svag krona
Men de största drivkrafterna bakom de höga matpriserna är energi- och bränslekostnader (20–30 procent) och globala råvarupriser (15–70 procent).
En svag krona (10–20 procent) som har fördyrat import från utlandet påverkar också, medan en svag konkurrens inom Sverige förstärker prisökningarna, skriver Livsmedelsföretagen.
Missa inte: Olika moms beroende på semla – Skatteverket: ”Inbakat”. E55
ANNONS
Sammantaget går 15–25 procent av det totala priset till butikerna som bruttomarginal, varav bara 2–5 procent är ren vinst efter avräknade kostnader.
Edward Bloms tips för att hålla nere matpriserna
Gastronomiexperten Edward Blom har flera kreativa tips på hur man kan leva gott utan att ruinera plånboken.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Journalist med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader.
Joakim K E Johansson
Journalist med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS