Lägsta folkökningen i Sverige på 17 år

Att folkökningen under första halvåret 2023 var lägre än samma period förra året beror främst på att fler utvandrade. Även en lägre justeringspost, som till största del består av sent inrapporterade invandringar, och färre födda har bidragit till den lägre folkökningen. Det framgår av ett pressmeddelande från SCB.

Under årets sex första månader föddes 51 600 barn vilket var det lägsta antalet födda under ett första halvår på 20 år. Jämfört med samma period 2022 föddes 5,5 procent eller 3 000 färre barn.

Under första halvåret 2023 avled 47 000 personer vilket var 230 färre än samma period året före.

Främst på grund av att färre föddes minskade födelseöverskottet från 7 400 personer första halvåret 2022 till 4 600 personer första halvåret 2023. Vi behöver gå tillbaka till 2005 för att hitta ett lägre födelseöverskott för perioden januari till juni.

Under första halvåret 2023 invandrade 41 700 personer till Sverige, 393 personer färre än första halvåret 2022. Den största gruppen invandrare var personer födda i Sverige, 4 700 personer. Därefter följer födda i Indien (3 700 personer) och Polen (2 200 personer).

Under årets sex första månader utvandrade 26 400 personer från Sverige vilket var 23 procent eller 5 000 personer fler jämfört med samma period 2022. Den största gruppen utvandrare var personer födda i Sverige som stod för 37 procent av alla utvandringar. Totalt utvandrade 9 700 personer födda i Sverige vilket var 2 000 personer fler än under samma period 2022. Den näst största gruppen utvandrare var personer födda i Syrien, 1 300 personer. Jämfört med första halvåret 2022 ökade antalet utvandrare födda i Syrien med 101 procent, eller 662 personer.

Till följd av en närmast oförändrad invandring och en ökad utvandring minskade invandringsöverskottet jämfört med första halvåret 2022. Under första halvåret 2023 var invandringsöverskottet 15 300 personer vilket var 5 400 personer färre än året före.

I 13 av Sveriges 21 län har folkmängden ökat sedan årsskiftet. Störst folkökning i både absoluta och relativa tal hade Stockholms län med en ökning på 10 900 personer eller 0,4 procent. I åtta län minskade folkmängden under första halvåret 2023. Störst minskning hade Gävleborgs län, 300 personer. I förhållande till folkmängden minskade Gotlands län mest, med -0,2 procent eller 143 personer.

Under första halvåret 2023 ökade folkmängden i 128 av Sveriges 290 kommuner. I 161 kommuner minskade folkmängden och i en kommun, Alvesta, var folkmängden oförändrad. Störst var folkökningen i Göteborgs kommun som ökade med 4 300 personer. Göteborg passerade i maj 600 000 invånare och folkmängden den 30 juni uppgick till 601 100 personer. I förhållande till folkmängden var ökningen störst i Nykvarns kommun, 2,5 procent eller 286 personer.

Mest minskade folkmängden i Umeå kommun, med 317 personer. Likt flera andra universitetskommuner har Umeå normalt en högre inflyttning under andra halvåret, i samband med höstterminens start. I förhållande till folkmängd var minskningen störst i Sorsele kommun, -1,8 procent eller 44 personer.

I maj i år tog Dorotea över platsen som Sveriges befolkningsmässigt minsta kommun efter att ha passerats av Bjurholm som tidigare var minst. Det skilde dock endast en person och vid halvårsskiftet var positionerna åter de omvända, med Bjurholm som Sveriges minst befolkade kommun. Den 30 juni var antalet invånare i Dorotea 15 personer fler än i Bjurholm. På den andra änden av skalan har Jönköping sedan årsskiftet passerat Norrköping och övertagit platsen som Sveriges nionde största kommun sett till folkmängd.