Konjunkturindikatorn för Göteborgsregionen sjönk 2,5 punkter till 89,0 under sista kvartalet 2022, alltså lågkonjunktur, främst drivet av det svaga läget inom handeln, bygg- och tjänstesektorn.
Lågkonjunkturen har nått Göteborg
Mest läst i kategorin
En splittrad tjänstesektor upplever mycket svag konjunktur samtidigt som många företag fortfarande har brist på kompetent arbetskraft. Efterfrågan och lönsamheten för sektorn som helhet är oförändrad. Inom regionens byggsektor är utsikterna framåt mycket pessimistiska vad gäller byggvolym och anställda. Lägre efterfrågan och tuffare finanser sänkte byggtakten under sista kvartalet 2022. Det framgår av ett pressmeddelande från Business Region Göteborg.
Trots viss återhämtning inom handeln är läget fortfarande iskallt. Handelsföretagen i regionen förväntar sig minskad försäljning och färre antal anställda framåt.
Sveriges ekonomi förväntas krympa med 1,4 procent under 2023, enligt Konjunkturinstitutets senaste sammanställning. Utsikterna för Göteborgsregionens tio största marknader har också försämrats, men BNP för dessa spås ändå växa med i snitt 0,9 procent (exportviktat). Främst beror det på höga förväntningar på Kinas tillväxt och att den amerikanska ekonomin har stabiliserats.
Gapet i förväntad tillväxt mellan Sverige och regionens tio viktigaste marknader är alltså hela 2,3 procentenheter under 2023. Lågkonjunkturen ser ut att drabba Sverige hårdare än EMU-området i genomsnitt.
Samtidigt annonserades fler än 10 000 jobb i regionen varje månad under fjärde kvartalet, likt tidigare under året. Jobbtillväxten i Göteborgsregionen (+5,5 procents ökad sysselsättning på årsbasis) är klart starkare än i Stockholm (+0,4), Malmö (+0,6) och övriga Sverige (+2,2). Mest ökade sysselsättningen inom hotell och restaurang samt inom information och kommunikation. Även inom transport och magasinering, kunskapsintensiva tjänster och tillverkning blev jobben fler.
Arbetslösheten ligger alltjämt under snittnivån för högkonjunkturåren 2014-2019 med 5,6 procent arbetslösa i Göteborgsregionen i januari, att jämföra med 6,6 procent för Sverige i stort.
Antalet varsel har ökat under det fjärde kvartalet 2022 och ligger nu över snittnivån för 2000-talet. Konkurserna var 30 procent fler än motsvarande kvartal 2021.