Jag vill se en snabb färdplan för euromedlemskap senast 2028

När jag för 20 år sedan i Liberalernas valstuga vid Odenplan kampanjade för ett ja till euron kunde varken jag eller ekonomiska experter förutspå den kraftiga försvagningen av kronan som nu är en realitet.  I veckan noterades återigen ett nytt bottenrekord mot euron. Men utvecklingen av kronan är mer kronisk än akut. Om det finns en tydlig majoritet bland befolkningen för valutabyte så behövs ingen ny folkomröstning utan en majoritet i riksdagen kan besluta om övergång till euron.

Vad har då hänt de senaste 20 åren sedan folkomröstningen som motiverar att byta valuta?
Jag vill peka på fyra omvälvande händelser som gjort argumenten starkare för euron.
·       EU:s hantering av finanskrisen 2008 och eurokrisen 2009-2012
·       Införandet av Bankunionen 2014-2015
·       Brexit, februari 2020
·       Kriget i Ukraina 2022-2023

Jag vill påstå att Eurosamarbetet är helt annorlunda nu än för 20 år sedan – flera skyddsvallar har byggts upp för att kriser likt finanskrisen 2008 och därefter skuldkrisen 2009-2012 inte ska kunna hända igen, vilket talar för att Sverige tryggt kan byta valuta. Därtill ska tilläggas Storbritannien har lämnat unionen vilket minskar vårt politiska inflytande och kriget i Ukraina har skapat en stor geopolitisk oro.

Under den tid som jag jobbade i Europaparlamentet 2009-2014 ökade EU den ekonomiska övervakningen av både medlemsländer och finanssektorn och jag var med i lagstiftningsarbetet när EU skärpt regelverket för bankerna och andra finansiella aktörer samt höjt kapitalkraven.

Den största förändringen de 20 åren är införandet av bankunionen, vilket innebär en gemensam europeisk regelbok för banker, att ECB blivit tillsynsmyndighet för EU:s 100 största banker i euroområdet samt att en resolutionsmyndighet, ”europeisk bankakut” skapats.

Det gamla argumentet om vikten av att kunna föra en självständig penningpolitik gäller inte heller längre, eftersom Riksbanken i sin penningpolitik nära följer Federal Reserve (FED) och Europeiska centralbankens (ECB) räntebana. Redan idag påverkas vi av de räntebeslut som den Europeiska centralbanken fattar. Med euron blir Sverige med i Europasamarbetet fullt ut. Idag får Svantesson sitta utanför när ministrarna i euroländerna träffas och diskuterar ekonomiska utvecklingen av unionen. Den svenske finansministern borde ha lika mycket att säga till om som den belgiske och irländske ministern. Och det kan hon bara få om hon sitter i eurogruppen.

Argumentet att svenska exportföretag gynnas av en svag krona gäller inte heller längre. Sambandet mellan lägre kronkurs och ökad export har försvagats betydligt de senaste 20 åren. Visserligen kan exportföretag kortsiktigt gynnas av svag krona, men långsiktigt gröps produktivitet och konkurrenskraft ur och nödvändiga effektiviseringar uteblir. Det har skett en kraftig ökning av reexport – handel utan bearbetning – och en stor import av insatsvaror. Kronans svaghet leder till en urholkning av hushållens köpkraft i Sverige och utlandet och ökad press på Riksbanken att höja räntan.

Euromotståndare hävdar att utan en egen valuta och penningpolitik försvinner också möjligheten att föra en självständig finanspolitik. Argumentet bygger på antagandet att det är möjligt att bygga upp stora skulder, vilket 90-talskrisen och skuldkrisen i Grekland 2010-2011 visade inte är möjligt i en global ekonomi.

Det starkaste argumentet för införande euron är främst politiskt; Sverige får större politiskt inflytande i EU. Svantesson får vara med i eurogruppens möten och därmed ges Sverige större politisk makt.
Det inflytande som Sverige kunde få i den ekonomiska politiken när britterna, med sin tyngd, var med i EU, har vi inte längre som en följd av brexit. Tidigare kunde britterna tack vare sin storlek och röststyrka ändå påverka EU:s ekonomiska politik trots att de inte var med i euron. Sverige och britterna var ofta samspelta kring den ekonomiska politiken som EU förde. Efter brexit gick denna möjlighet förlorad, vilket påverkar vårt EU-inflytande negativt.

Ett deltagande euron kan också öka vårt politisk inflytande på andra politikområden och bidra till en allmänt starkare politisk integration av Europa. Sverige bör i en osäker geopolitisk och säkerhetspolitisk situation bidra till mer politiskt samarbete och stabilitet. När Sverige går med i Nato återstår bara en pusselbit för att Sverige ska bli en del av Europasamarbetet fullt ut.

Det behöver därför tillsättas en expertkommission med uppdrag för att ta fram en färdplan för svensk anslutning till euron redan 2028.

Rickard Ydrenäs
Kandidat för Liberalerna till Europaparlamentet, fd politisk tjänsteman Europaparlamentet och grundare av Brexitpodden.