Inflationen kan ge underskott hos kommuner och regioner

Vårens upplaga av Ekonomirapporten, som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterar idag, pekar på att det rekordstarka ekonomiska resultatet i kommuner och regioner nu är till ända. Två år av pandemi, där ekonomin har tryggats i en osäker tid genom en rad statliga åtgärder, följs nu av konsekvenser av det pågående kriget i Ukraina.

Att inflationstakten har drivits upp till historiskt höga nivåer med stigande priser, ökande räntor och nedåtgående börsutveckling beräknas sätta spår i kommunernas och regionernas ekonomi framöver. Även om skatteunderlaget fortsätter att öka kommer sektorns intäkter att urholkas av de ännu högre prisökningarna, skriver SKR.

Kraftig försämring nästa år

SKR bedömer att resultaten fortsätter att vara relativt höga i år i både kommuner och regioner. Förra årets sammanlagda resultat landade på 69 miljarder kronor och förväntas i år bli cirka 39 miljarder kronor. Kommunerna beräknas få ett sammanlagt resultat på cirka 27 miljarder kronor och regionerna 12 miljarder kronor.

Redan nästa år förväntas dock flera kommuner och regioner få ett underskott, om inga effektiviseringsåtgärder eller statliga intäktsförstärkningar vidtas.

– Vi förväntar oss en kraftig försämring av kommuners och regioners resultat redan under 2023 till följd av den ökade inflationen, som också är ett starkt bidragande skäl till ökade pensionskostnader. Totalt sett beräknar vi att underskottet landar på cirka 3 miljarder kronor, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), i en skriftlig kommentar.

Kommuners och regioners kostnader för avtalspensioner, inklusive finansiell kostnad, beräknas nästa år att öka med 31 miljarder kronor jämfört med 2022. Det beror främst på inflationsuppgången. Andra faktorer är löneökningar under pandemin och till viss del också de höjda premienivåerna i det nya pensionsavtalet, som i grunden förbättrar medarbetarnas pensioner och gör det långsiktigt hållbart för arbetsgivarna.

SKR bedömer att regionerna får ett totalt underskott på cirka 7 miljarder kronor, medan kommunerna får ett blygsamt plusresultat på 4 miljarder kronor, vilket är långt under riktmärket för en god ekonomisk hushållning.

Statliga besked brådskar kring flyktingmottagandet

Några av frågorna som kommuner och regioner hanterar just nu är pandemins efterföljande konsekvenser, utmaningar med kompetensförsörjningen och mottagande av personer som har flytt krigets Ukraina.

De närmaste tio åren ökar äldre över 80 år med nästan 50 procent medan den arbetsföra befolkningen, i åldern 20–66 år, enbart ökar med 4 procent. I nästan sex av tio kommuner minskar till och med den arbetsföra andelen av befolkningen.

Om personaltätheten skulle öka i samma takt som hittills krävs 200 000 fler anställda till välfärdsverksamheterna inom tio år. Den arbetsföra befolkningen kommer under samma period nämligen enbart öka med cirka 250 000 personer.