"Idrottsrörelsen behöver ett aktivt antikorruptionsarbete"

Idrotten, den plats där många barn och unga från alla samhällsskikt spenderar en stor del av sin fritid, är korruptionsutsatt. Det absolut allvarliga i detta är att idrottskorruptionen uppges expandera och växa. Det var för oss på Institutet Mot Mutor tungt att ta del av Polismyndighetens fenomensrapport om idrottskorruption. Myndigheten bedömer att korrupta ageranden kopplat till idrotten expanderar, att den kommer ta sig från storstadsregionerna till mindre orter och till allt lägre divisioner. Organiserad kriminalitet nyttjar idrottskorruption för egen vinnings skull. Mest utsatt är fotbollen, den sport som är störst inom den svenska föreningsidrotten. Fotbollen är dessutom det specialidrottsförbund med högst omsättning 2021, drygt 700 miljoner svenska kronor.  Idrottsförbunden omsätter totalt cirka 1,9 miljarder kronor per år, visar statistiken. Det är en fördubbling sedan mitten av 1990-talet. Rapporten pekar på att bristen av transparens och kunskapsutbyte mellan föreningar och klubbar, samt brist på ansvarsutkrävande, försvårar arbetet mot idrottskorruptionen.

Av statistik från Riksidrottsförbundet framgår att närmare 2,5 miljoner svenskar över 16 år, under 2022, var medlem i en idrotts- eller friluftsförening. Drygt hälften av alla barn mellan 12 och 18 år idrottade i en förening mellan 2018–2019. Idrottsrörelsen och föreningslivet berör en stor del av den svenska befolkningen, inte minst barn och unga. Den skapar gemenskap, integration, genererar trygghet och står för integritet.

Det bör dessutom vara i samhällets intresse att motverka korruption inom idrotten. Under 2022 stod det kommunala bidraget för kring 12 procent av den genomsnittliga inkomsten för en idrottsförening. Tittar vi på sponsring och reklaminkomster står dessa för i snitt 7 procent för inkomsten. Vi talar om både privata och offentliga medel som investeras i en samhällskär rörelse.

Korruption är ett hot mot samhällets strukturer, den underminerar demokratiska principer och rättsstaten. Den påverkar alla samhällssektorer och är gränsöverskridande; detta är allmänt känt. Nu ser vi även hur korruptionen påverkar den folkrörelse Sverige stoltserar med och som kan minska den oroligheten vi noterar bland unga i Sverige just nu. Vi stoltserar med all rätt, för det   idrottsrörelsen bidrar med är unikt. Men tydligt är att vi, som samhälle, behöver agera för att förhindra korruptionens framfart. Idrottsrörelsen ska inte föda korrupta ageranden och samhället behöver kraftsamla för att korruptionen inte ska rota sig allt djupare.

Positivt är att en ny arbetsgrupp inom Polisen tillsatts för att driva arbetet mot idrottskorruption framåt. Men, det krävs engagemang från hela samhället för att få bukt med korruptionsproblematiken på alla samhällsnivåer. Detta går inte att understryka nog.

Vi måste agera genom att öka kunskapen kring korruptionen, dess risker och de allvarliga konsekvenser den för med sig. Vi måste, med samhället som enad front, visa att korruption, som inte har någon plats i ett demokratiskt och välfungerande samhälle, inte accepteras. Vi måste freda idrottsrörelsen och förhindra att dess syfte och samhällsnytta urholkas. Om inte för samhället i stort, för de barn och unga som har sitt sammanhang där idrottsrörelsen fostrar framtiden, är en positiv samhällskraft och skänker många barn, unga och vuxna glädje. Den skapar sammanhang för utsatta och fostrar de som är vår framtid. Att inte agera mot korruptionens hot vore ett svek. Idrotten har en betydelse för Sverigebilden och utgör en mångmiljardindustri. Ett aktivt påverkansarbete, där sponsorer, föreningsaktiva, vårdnadshavare och föreningslivets toppskick tillsammans stänger dörren för mutor och korruption, är det som behövs.

Parul Sharma
Tf Generalsekreterare,  Institutet mot Mutor

Erica Mikaelsson
Kommunikationsstrateg,  Institutet mot Mutor