Den underliggande inflationen blev överraskande hög i både marknadens och Riksbankens ögon. Flera ekonomer flaggar nu för fler räntehöjningar från Riksbanken. I veckans fredagspanel berättar förvaltare hur mycket de anser att den svenska ekonomin fortsatt behöver kylas ner och delar med sig av sina förväntningar om när räntan toppar.
"I början av Q3 bör Riksbanken vara klar med höjningarna"
KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) landade på 9,3 procent i januari, vilket är en nedgång från 10,2 procent i december. KPIF exklusive energi steg från 8,4 procent i december till 8,7 procent i januari. Det var högre än väntat då analytikerna hade räknat med att siffran skulle landa på 8,2 procent.
Mikael Engvall, portföljförvaltare inom ränta och kredit på Carnegie Fonder:
Hur viktig är den här avvikelsen?
–Det är problematiskt för Riksbanken att inflationssiffrorna fortsätter att vara överraskande höga. Att de penningpolitiska åtgärderna alltjämt inte biter sätter press på ytterligare åtstramning. Samtidigt som det tar lite tid innan tightare policy får effekt hade ett trendbrott med en siffra som visade fallande KPIF ex energi varit ytterst välkommen.
Hur mycket ytterligare behöver den svenska ekonomin kylas av?
–Det är en svår balansgång för Riksbanken att å ena sidan få bukt med inflationen samtidigt som den å andra sidan inte ska riskera att skadeskjuta ekonomin på sikt. Signalvärdet inför pågående avtalsrörelse är dock viktigt för att inte inflationen ska bita sig fast i alltför kraftiga löneökningar. Det ska nog till ett tydligt trendbrott för inflationen innan vi kan se ett mer försiktigt agerande för avkylning av ekonomin.
När toppar styrräntan?
–Det är långt mellan Riksbankens ordinarie penningpolitiska möten och nästa möte är först i slutet av april. Att vi får en höjning då samt även i slutet av juni känns troligt, sen brukar en period av snabba räntehöjningar sällan efterföljas av en lång period med stabil ränta. Risken är istället att man gått för snabbt fram med höjningar och att en justering nedåt krävs för att ekonomin inte ska bromsa in alltför kraftigt. Alternativt att det krävs ytterligare åtstramning för att få ner inflationen mot inflationsmålet. Att balansera helt rätt är en svår konst, särskilt då effekten av penningpolitiska åtgärder kommer med viss eftersläpning.
Susanna Kaas von Mentzer, portföljförvaltare svenska räntor på Storebrand Asset Management:
Hur viktig är den här avvikelsen?
–Avvikelsen i KPIF exklusive energi är viktig då den är förhållandevis stor i jämförelse med Riksbankens senaste prognos. Både Riksbanken och analytikerkåren hade prognostiserat att denna skulle ha toppat i december vilket inte var fallet och detta satte ytterligare press på marknadsräntorna.
Hur mycket ytterligare behöver den svenska ekonomin kylas av?
–Vi kommer troligtvis att få se fler räntehöjningar under året. Men det är en komplex fråga eftersom den extremt höga inflationen vi nu upplever inte bara förklaras av en ökad efterfråga utan av andra faktorer som bland annat ökade energikostnader, effekter från pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, vilket gör att inte bara penningpolitisk åtstramning kan stävja inflationen. Dessutom ser man att många av faktorerna som drivit upp priserna nu har mattats av och i vissa fall till och med reverserats men det tar tid innan vi kan se effekterna i inflationsdata.
När toppar styrräntan?
–Marknaden prissätter just nu en reporäntetopp på nästan 4 procent och vår uppfattning är att vi med stor sannolikhet kommer landa däromkring. Inflationen är för hög för att Riksbanken ska kunna pausa redan nu under våren. När vi når sensommaren så bör åtstramningarna slagit in med full effekt både för hushållen och i makrodata och då väljer Riksbanken förmodligen att vänta och se.
Jan Törnstrand, förvaltare på Norron Sustainable Preserve:
Hur viktig är den här avvikelsen?
–Alla avvikelser skall naturligtvis analyseras noggrant. Kortsiktigt är det en viktig avvikelse för framför allt ränte- och valutamarknaden. Samtidigt bör man beakta svårigheten i att prognosticera inflationen på kort sikt, i denna miljö då prisfluktuationer är långt över det historiska snittet. Marknaden tar till sig information snabbt och anpassar sig till publicerade data. Finansmarknaderna har under de sista tolv månaderna haft ett enormt fokus på inflationsutvecklingen här och nu, i stället för vilken inflationstakt som är sannolik tolv månader framåt. Avvikelsen nu är mer allvarlig nu än tidigare med mer grundläggande ökande priser såsom boenderelaterat, matpriser med mera.
Hur mycket ytterligare behöver den svenska ekonomin kylas av?
–Vi tror att både konsumenter och företag fått med sig det kritiska läget och att vi kommer få se lägre ekonomisk aktivitet under det kommande året. Samtidigt är de krafter som skapar inflation i Sverige inte landspecifika, utan gäller för hela euroområdet. De stora drivkrafterna för inflationsutvecklingen i Sverige och euroområdet har varit kraftigt stigande energi- och matpriser. Dessa beror i sin tur främst på en utbudsrelaterad problematik, snarare än en accelererad efterfrågan, som kan uppkomma mot slutet av en konjunkturcykel.
När toppar styrräntan?
–Troligtvis kommer styrräntan att höjas ytterligare två-tre gånger med 0,25 procentenheter till men det är redan diskonterat i räntemarknaden. I slutet av Q2 eller början Q3 bör Riksbanken vara klar med höjningarna men kan mycket väl ske tidigare. Styrräntan kommer sannolikt att hållas hög under längre tid än vad som är ekonomiskt försvarbart. Vi har ännu inte sett de fulla effekterna i ekonomin av så kraftiga höjningar av korträntan på kort tid. Det brukar ta ett antal kvartal innan dessa effekter visar sig. Samtidigt visar de flesta priskomponenter som orsakade problematiken i fjol på fallande priser, vilket kommer att innebära väsentligt lägre inflationstryck under 2023.
Karin Haraldsson, fondförvaltare på Lannebo:
Hur viktig är den här avvikelsen?
–Avvikelsen i den underliggande inflationen, KPIF, är viktig då det sätter ännu mer press på Riksbanken att få ner inflationen och man kanske måste höja räntan mer än man förutspått. Något som slår hårt på de redan pressade hushållen. Jag tycker också att Riksbanken lagt mer fokus än tidigare på att stärka den svaga svenska kronan för att inte importera mer inflation.
Hur mycket ytterligare behöver den svenska ekonomin kylas av?
–Ekonomin behöver kylas ner med ytterligare räntehöjningar. Jag tror att Riksbanken kommer behöva höja räntan med 50 punkter vid nästa möte och sedan ytterligare med 25 punkter i juni så att räntehöjningarna verkligen biter på inflationen. Man får dock se upp så man inte kyler av den för mycket så Sverige hamnar i någon form av permafrost. Svenska hushåll är mer räntekänsliga än övriga Europa och det vore riktigt jobbigt för hushållen om det blir en rejäl fastighetskrasch.
När toppar styrräntan?
–Jag tror att den toppar i sommar, sedan blir det spännande att se när de första räntesänkningarna kommer.