Hushållen plockar från bankkonton och lånar allt mindre

Hushållens likvida sparande blev 45 miljarder kronor för det första kvartalet 2023. Det är 23 miljarder högre än motsvarande kvartal föregående år. Det lyftes av att det första elstödet på 17 miljarder kronor kom in på hushållens bankkonton. Det framgår av ett pressmeddelande från SCB.

Årstillväxttakterna för lån och tillgångar på bankkonto för första kvartalet 2023 var anmärkningsvärt låga, 2,5 respektive 3,9 procent. Tillväxttakten i lån var den lägsta för tidsserien och för att hitta en lägre tillväxttakt för tillgångar på bankkonton, får vi gå tillbaka till början av 2010, skriver SCB.

Hushållens minskande belåning syns även i hushållens skulder i relation till BNP. Utvecklingen av nominell BNP har varit förhållandevis stark sedan höginflationsperiodens start vilket tryckt ned hushållens skuldkvot.

Även statens skuldkvot har sjunkit efter coronastödens utfasning och en relativt restriktiv finanspolitik, även den kopplad till inflationsnivån.

Under kvartalet nettoköpte hushållen börsnoterade aktier för 7 miljarder kronor och fondandelar till ett värde av 16 miljarder kronor.

Bankinlåningen var negativ för andra kvartalet i följd och uppgick till minus 11 miljarder kronor, vilket är 67 miljarder kronor lägre än under samma period föregående år.

Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens totala lån till 5 214 miljarder kronor, vilket innebar en årlig tillväxttakt på 2,5 procent.

Hushållens nettoupplåning under kvartalet uppgick till 7 miljarder kronor. Det är 62 miljarder kronor lägre än under samma period föregående år.

Hushållens finansiella sparande, som till skillnad från det likvida sparandet inkluderar pensioner och skatteperiodiseringar, var 167 miljarder kronor.

Medan Stockholmsbörsen gick upp 7,9 procent under det första kvartalet 2023, föll de svenska storbankernas aktier med 5,1 procent i genomsnitt. Den svenska banksektorn, där storbankerna utgör den största delen, fick se sitt börsvärde minska under kvartalet, från 683 miljarder kronor till 633 miljarder. Övriga sektorer, det vill säga exklusive banksektorn, ökade med 8,3 procent till ett totalt börsvärde på 13 982 miljarder kronor vid utgången av kvartalet.

Under det första kvartalet 2023 finansierade sig icke-finansiella bolag via lån, nytagna minus amorterade, till ett värde av 70 miljarder kronor. Det är mer än föregående kvartal men mindre än motsvarande kvartal året innan. Finansieringen genom räntebärande värdepapper minskade och nettoemissionerna, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till minus 43 miljarder kronor. Det är den lägsta finansieringen via räntebärande värdepapper sedan tidseriens start. Lånefinansieringen var fortsatt den största finansieringsformen och de totala lånen uppgick till 4 002 miljarder kronor, att jämföra med 1 541 miljarder kronor för räntebärande värdepapper.