Flera faktorer talar för en mer dämpad prisutveckling på livsmedel framöver

Det senaste inflationsutfallet från SCB för februari visade att den så kallade underliggande inflationen fortsatte att öka kraftigt i Sverige. Stigande livsmedelspriser var den enskilt störst bidragande orsaken till detta. I februari i år var livsmedelspriserna drygt 22 procent högre än i februari förra året. Prisuppgången på livsmedel var därmed mer än dubbelt så stor som den allmänna inflationen (mätt med KPIF). Prisuppgången på livsmedel i Sverige har också varit betydligt större än den i våra nordiska grannländer.

I kölvattnet av detta har regeringen kallat till sig företrädare för livsmedelsföretagen för att diskutera orsakerna bakom detta. Regeringen har också gett i uppdrag till Konkurrensverket att utreda om dålig konkurrens i livsmedelssektorn kan förklara en del av prisuppgången på livsmedel. Det finns ingen anledning att föregripa slutsatserna av denna dialog eller utredning. Däremot menar jag att det finns ett antal fundamentala ekonomiska faktorer som talar för en kraftigt lägre prisökningstakt eller till och med prissänkningar på livsmedel framöver. Det är viktigt för Riksbanken att väga in i nästa beslut om styrräntan i april. Även om det senaste årets stora prisuppgång på livsmedel är mycket oroande och bör tas på allvar är det viktigt att också blicka framåt.

Försvagad krona kan bara förklara cirka en femtedel av prisökningen på livsmedel
Försvagningen av kronan det senaste året har varit en bidragande orsak till ökande livsmedelspriser i Sverige. En överslagsberäkning som jag har gjort visar dock att kronförsvagningen inte förklarar mycket mer än en femtedel av prisuppgången på livsmedel i Sverige. Jag har vid beräkningen utgått från att 50 procent av livsmedelsimporten sker i euro (som kronan det senaste året försvagats 6 procent emot) och resterande del i dollar (som kronan försvagats 12 procent emot). Importen i dollar är i praktiken mindre och det är svårt att beakta alla olika valutor som livsmedel handlas i men det är inte troligt att kronan har försvagats mer mot dessa andra valutor än mot dollarn. Jag har också utgått från att cirka hälften av de livsmedel som konsumeras i Sverige produceras i Sverige. Priserna på inhemska livsmedel påverkas inte direkt av kronförsvagningen men indirekt genom att priserna på vissa insatsfaktorer som konstgödsel och drivmedel kan påverkas av kronans värde. Mer om några av dessa indirekta effekter nedan.

Diagram 1. Det senaste årets kronförsvagning

Anm. KIX-index vänster axel, SEK/EUR och SEK/USD höger axel (kronor)
Källa: Macrobond och SBAB

Eftersom det är långa fördröjningar mellan när olika insatsvaror i den inhemska produktionen av livsmedel används och när det slutliga livsmedlet säljs, och eftersom de dessutom ofta handlas upp till långa kontrakt, går det inte utan vidare att relatera det senaste årets prisförändringar på inhemskt producerade livsmedel till motsvarande prisförändringar på insatsfaktorer som diesel och konstgödsel. Däremot bör prisförändringarna på dessa insatsfaktorer det senaste året kunna ge viss vägledning om hur livsmedelspriserna kan komma att påverkas framöver. Vilka slutsatser kan då dras av detta?

Dieselpriserna i stort sett oförändrade i februari i år jämfört med samma månad förra året
Dieselpriserna har varierat relativt mycket under det senaste året. I mitten av februari i år låg dock priserna – trots kronförsvagningen – något under priserna i februari förra året. De har sedan stigit något i mars i år i förhållande till mars förra året. Såvida inte dieselpriserna fortsätter uppåt under våren så bör inte denna faktor driva upp livsmedelspriserna ytterligare framöver. Om något så talar en global ekonomisk avmattning för lägre drivmedelspriser framöver.

Priserna på konstgödsel har sjunkit kraftigt det senaste året
Isolerat har kronförsvagningen bidragit till att höja priset på importerat konstgödsel. Den effekten vägs dock med råge upp av att de globala priserna på konstgödsel sjunkit med cirka 15 procent sedan februari förra året. Ett skäl till prissänkningen är att även priserna på naturgas som används vid framställning av konstgödsel har sjunkit tillbaka kraftigt. Står sig denna prisbild bör det – även med hänsyn tagen till vissa fördröjningseffekter – bidra till en viss prispress på inhemskt producerade livsmedel framöver.

Diagram 2. Globalt pris på konstgödsel

Källa: ycharts.com

Elpriserna ligger kvar på ungefär samma nivå som förra året
En annan viktig insatsvara i produktionen och försäljningen av livsmedel i Sverige är elpriset. I södra Mellansverige låg elpriserna i februari i år på ungefär samma nivå som förra året. I södra Sverige låg de något över. Om nuvarande prognoser för elpriserna står sig baserade på terminsprissättningen för innevarande år så finns det ingen anledning att tro att elpriserna kommer att bidra till ytterligare prishöjningar på livsmedel i Sverige under året.

De globala priserna på flera viktiga livsmedel har sjunkit kraftigt det senaste året
De globala priserna på flera viktiga livsmedel har sjunkit kraftigt det senaste året. Till exempel har priset på vete sjunkit med 30 procent, priset på mjölk med 20 procent, priset på kaffe med 15 procent, priset på smör med knappt 30 procent och priset på havre med nästan 50 procent. Även priserna på raps och flera viktiga livsmedelsoljor har sjunkit kraftigt.

Diagram 3. Global prisförändring på olika livsmedel

Källa: Trading Economics

Det finns visserligen exempel på livsmedel där priserna gått åt andra hållet (till följd av frost, dåliga skördar med mera). Som Internationella Valutafonden, IMF, nyligen visade har dock det globala livsmedelsindexet – som ger en sammanfattande bild över prisutvecklingen – fallit kraftigt det senaste året. Indexet ligger nu på samma nivå som innan krigsutbrottet. Den globala prisnedgången på livsmedel har dessutom varit betydligt större än försvagningen av den svenska kronan. Således bör detta sammantaget tala för att priserna på importerade livsmedel inte ökar kraftigt framöver, även om kronan skulle komma att försvagas lite till.

Diagram 4. Globalt Prisindex på livsmedel

Källa: IMF

Sjunkande fraktpriser och förbättrade leveranskedjor
Under stora delar av pandemin bidrog skenande fraktkostnader till ökade priser på importerade varor. De så kallade containerpriserna ligger nu på en nivå motsvarande mindre än en femtedel av nivån för ett år sedan (allt livsmedel fraktas dock inte på just detta sätt). Lägg där till att de globala leveranskedjorna nu fungerar väsentligt mycket bättre än under den mest akuta fasen av pandemin. Även detta bör bidra till att hålla nere livsmedelspriserna i Sverige framöver.

Diagram 5. Internationella fraktkostnader

Källa: freightos.com

Det är avslutningsvis förstås viktigt att utröna om det finns förhållanden inom den svenska livsmedelsnäringen som bidrar till att priserna på livsmedel har ökat mer än vad som är motiverat av olika typer av kostnadsökningar och än i våra nordiska grannländer. Samtidigt finns – som jag här försökt lyfta fram – ett antal fundamentala ekonomiska faktorer som rimligen talar för en betydligt mer dämpad prisutveckling på livsmedel i Sverige framöver och som Riksbanken bör väga in inför kommande beslut om styrräntan.

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB