Finansdepartementet reviderar ned årets tillväxtprognos till 3,1 procent 

Orsaken är Rysslands invasion av Ukraina som får konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen, meddelar Finansdepartementet.

–Vi utvärderar hela tiden konsekvenserna för svensk ekonomi. Rysslands oförsvarliga invasion av Ukraina påverkar Sverige med höjda priser på framför allt energi och livsmedel. Låginkomsthushåll drabbas hårt av stigande priser. Ingen politiker kan lova att kompensera för allt, men vi har visat att vi inte lämnar vanligt folk i sticket, säger finansminister Mikael Damberg vid en pressträff.

Under 2023 väntas BNP-tillväxten bli 1,6 procent, upp från tidigare 1,4 procent, följt av 1,6 procent 2024. 

Inflationen, mätt med KPI, bedöms landa på 4,8 procent i år och 2,5 procent nästa år. Tidigare prognoser var 2,0 respektive 1,7 procent. För KPIF är prognoserna nu 4,6 och 1,8 procent för 2022-2023.

Det pekas på att svensk ekonomi är motståndskraftig tack vare starka offentliga finanser.