Fattig trots arbete – här är de mest drabbade

Andelen arbetande personer som lever under gränsen för fattigdom har legat på ungefär samma nivå i Sverige sedan 1987. Ensamstående kvinnor i åldern 30–39 har varit de som varit fattigast, trots arbete. Nu visar en ny studie från Göteborgs universitet att det skett en förändring.

Studien visar att det nu är utrikesfödda gifta män mellan 30–49 år som är de som lever på minst marginaler, trots att de har jobb.

För att ingå i kategorin arbetande men fattig ska personen bo i ett hushåll med en årlig total inkomst som är under den relativa fattigdomsgränsen. Gränsen är på 60 procent av den disponibla medianhushållsinkomsten i Sverige. Studien utgår från siffror från år 2020, som då var på 22 166 kr i månaden. De som har en disponibel inkomst under 13 300 kr per månad räknas som relativt fattiga.

– I tidigare forskning har gränsen för vem som arbetar varit mycket låg. Där har främst yngre personer och studenter som jobbar extra framstått som de som är arbetande men fattiga. Vi har satt gränsen för arbetsinkomster på 60 procent eller högre. Med ett högre mått fångar vi utvecklingen för dem som i huvudsak arbetar, men som ändå har så låga inkomster att de inte når över fattigdomsgränsen, säger Lovisa Broström, forskare i socialt arbete i en skriftlig kommentar.

Studien har följt utvecklingen av arbetande fattiga under en 30-årsperiod, från 1987 till 2016. Genom att följa och jämföra individer och deras hushåll under en längre tid ger studien en bild av hur många som stannar i fattigdom och hur många som är fattiga bara under en begränsad period. Upp- och nedgångar i inkomster kan ofta förklaras av förändringar i hushållens sammansättningar, som till exempel antal barn och ändringar i civilstånd. Däremot är det få som tar sig ur fattigdomen.

Förändringen i vem som är fattig trots arbete tror forskarna beror på framgång i jämställdhetspolitiken samtidigt som integrationspolitiken inte varit lika lyckad.

–  Flera kvinnor skaffar sig högre utbildning, arbetar heltid i större utsträckning och lönerna i många kvinnodominerade arbeten har stigit. Bland invandrade män är det vanligt med lågbetalda servicearbeten och att de av olika anledningar inte tagit del av högre utbildning, säger Lovisa Broström.