Göteborgs stad har sålt ön Stora Varholmen till en koloniförening för 74 miljoner kronor. Affären genomfördes av stadens fastighetsdirektör Martin Öbo – trots att de styrande politikerna ville sätta stopp, och trots att Öbo visste att han vid årsskiftet skulle bli av med jobbet.
Direktör sålde ö till vrakpris – tack vare förhalat budgetbeslut
På Stora Varholmen i västra Göteborg finns 87 stugor. Verksamheten är organiserad i en koloniförening, som under många år har önskat att köpa loss ön från staden – något som det också beslutades om i somras. Efter valet blev det dock maktskifte och högt upp på de nya styrande (rödgröna) politikernas agenda stod att stoppa stadens försäljning av ön.
Den nya budgeten skulle ha klubbats igenom den 17 november, men högeroppositionen lyckades fördröja beslutet genom en återremittering. Istället togs budgetbeslutet veckan efter, den 24 november. Under den tiden passade stadens fastighetsdirektör Martin Öbo på att genomföra affären med koloniföreningen, och kontraktet skrevs på den 21 november. Det rapporterar GP.
– Det kan uppfattas som obstruktion, men det är absolut inte det. Utan vi agerar på fattade beslut och när vi skrev avtalet den 21 november så hade vi fortfarande ett uppdrag från kommunfullmäktige som säger: Sälj Stora Varholmen, säger Martin Öbo till GP, och tillägger:
– Vi var naturligtvis medvetna om att det låg ett förslag om att avbryta försäljningen och lika medvetna om att det fortfarande fanns ett beslut som säger: Sälj. Jag kände mig helt trygg och bekväm med att teckna på kontraktet den 21 november – och känner mig naturligtvis fortsatt trygg med att vi har agerat enligt fattade och gällande beslut, säger han.
Prislappen för Stora Varholmen blev 74 miljoner kronor och nu ombildas öns koloniförening till en klassisk bostadsrättsförening.
Fastighetsdirektören Martin Öbo har numera arbetsbefriats – något som sedan länge var planerat då en omorganisation nu har genomförts och han var en av tre förvaltningsdirektörer som inte fått förnyat förtroende i den nya organisationen. Hans uppdrag upphörde den 1 januari, och nu har han månaders uppsägningstid utan krav på arbetsinsats. Därefter löses en fallskärm ut i form av tolv månaders avgångsvederlag.
Varken Realtid eller GP har lyckats få något svar på varför direktörerna inte kunde ha sagts upp sex månader före årsskiftet. Både de politiker och tjänstemän som GP har tillfrågat ser dock positivt på situationen och menar att det inte borde ses som något slöseri av skattepengar.
– Jag fick rådet att man tar det beslutet i december och det var stadsledningskontorets råd, säger Christer Holmgren (M), ordförande i lokalnämnden som upphörde att existera vid årsskiftet, till GP.