Dinkelspiel pionjärsatsar och utmanar Kina

Nu kommer även ett tillskott på 9,4 miljoner från Energimyndigheten.

Målet är att den 15 ton tunga och åtta meter höga atombombsliknande skapelsen ska ro iland 40 miljoner kronor efter höstens kapitalrond.

Vattenånga istället för koldioxid

”Man stoppar in 10 till 15 kilo sand, extraherar alla föroreningar, och får ut ungefär fem kilo kisel”, förklarar den australienska ingenjören Adam Podgorski, Green 14:s vd och medgrundare, för Dagens Industri.

Slutprodukten kisel utgör grundmaterialet i solceller och halvledare, som är en stor del av batteriindustrin – en marknad som främst Kina dominerar.

Istället för koldioxidutsläpp alstras vattenånga.

Enligt KTH kan processen inleda en ny era inom kiselproduktion och bli betydligt mer miljövänlig och effektiv än tidigare metoder.

Kan putta ut Kina och Ryssland

”Om det lyckas kan det bli en ’gamechanger’. Det kan få med Europa i matchen igen”, säger Björn Glaser, expert inom högtemperaturmetallurgiska experiment och projektets ledare på KTH.

Dinkelspiel menar att det antagligen krävs en del offentliga medel för att USA och EU ska ”slippa köpa material från Kina och Ryssland”.

Reaktorn står nu på KTH och säkerheten är av högsta prioritet. Adam Podgorski medger att en explosion inte är någon omöjlighet.

”Men den är byggd så att en explosion bara skulle förstöra dess innanmäte. Det skulle inte påverka omgivningen”, säger han till DI.

Läs mer:
Så ska Jan Dinkelspiel göra fossilfritt kisel till guld. Realtid