Tillväxten bromsar in när inflationstakten i Sverige nu är den högsta på över 30 år. Prisökningarna närmar sig kulmen och Riksbanken fortsätter höja styrräntan en bit in på 2023. Hushållen står inför en kostnadschock men vändningen till sänkta styrräntor väntas komma 2024. Det framgår av konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook.
"Det finns en risk att finanspolitiken snarare stjälper än hjälper framöver"
─ Så här långt har svensk tillväxt överraskat positivt. Men nu räknar vi med en tydlig inbromsning i spåren av den höga inflationen, snabbt stigande ränteutgifter och hushållens försämrade köpkraft. De höga energipriserna gör ont i hushållen, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson i en skriftlig kommentar.
Hushållens köpkraft urholkas snabbt. Det gör även bostadsbyggandet då priser på insatsvaror rusat i takt med stigande räntor. Swedbank reviderar ned prognosen för den svenska tillväxten 2023 ner till 0,4 procent i år jämfört med den tidigare prognosen på 2,3 procent, från april.
Global tillväxt väntas landa på 2 procent 2023 och 3,4 procent 2024, en nedrevidering från 3,5 procent 2023. I Sverige beräknas tillväxten till 1,5 procent 2024.
─ Vi räknar med att inflationstoppen nås under det fjärde kvartalet i år. Den kraftiga och nu breda uppgången i inflationen tvingar troligen Riksbanken att strama åt penningpolitiken betydligt i närtid, säger Mattias Persson.
Styrräntan fortsätter uppåt
Swedbanks prognos är att Riksbanken höjer styrräntan med 75 räntepunkter till 1,5 procent vid septembermötet och att styrräntan sedan höjs till och med februari 2023 och då ligger på 2,25 procent.
─ Vi ser vändningen under våren 2024. Då väntas Riksbanken sänka styrräntan med 25 räntepunkter till 2 procent, säger Mattias Persson.
Bostadsmarknaden rör sig nedåt
På bostadsmarknaden väntas priserna falla ytterligare under det närmaste halvåret. Därefter väntas priserna plana ut när osäkerheten kring stigande bolåneräntor har lagt sig och inflationen faller tillbaka. Swedbank förutser att bostadspriserna sammantaget går ner cirka 15 procent från toppen i februari 2022 till botten under första halvåret 2023.
Swedbank räknar med ofinansierade åtgärder om 45 miljarder kronor 2023 och 15 miljarder kronor 2024. Det innebär ett underskott i offentliga sektorns finanser och att Maastrichtskulden stiger till strax över 31 procent av BNP 2024.
─ Finanspolitiken behöver hitta balansen mellan att stötta hushållen och företagen och samtidigt begränsa stimulanserna. Reformer och investeringar som höjer tillväxtkraften i ekonomin vore bra, men vallöften om sänkta elpriser genom sänkta skatter eller pristak duggar tätt och det finns en risk att finanspolitiken snarare stjälper än hjälper framöver, säger Mattias Persson.