Därför ökar kravet på Putins avgång risken

Därmed skulle Vladimir Putin klara sig ostraffad efter att ha ”slitit isär Ukraina”. Det i sin tur skulle ge Kinas Xi Jinping signalen att det vore tämligen ofarligt att angripa Taiwan.

Därför måste nu USA och Nato statuera ett exempel genom och låta sanktionerna vara kvar så länge Putin sitter i det ryska förarsätet, menar debattören.

Samtidigt är de flesta bedömare överens om att Vladimir Putin är beredd att göra i princip vad som helst för att behålla makten. Att ställa krav på hans avgång skulle därmed inte hjälpa Ukraina.

– Putin avgår inte för att sanktionerna ska tas bort. Han har redan visat att han är beredd att ta väldigt höga kostnader, säger Andreas Johnson, ekonom och analytiker vid FOI.

Torbjörn Becker vid Stockholm Institute of Transition Economics, tidigare Östekonomiska institutet, menar att ett sådant krav sannolikt skulle göra Putin ännu farligare.

– Han skulle bli mer paranoid. Och ett sådant krav skulle ju innebära att Putin inte kan förhandla sig ur den här situationen, säger han och fortsätter:

– Att kräva Putins avgång är ett sätt att försöka pressa inhemska krafter så att dessa avsätter Putin. Det är enda sättet man kan tolka det här kravet på.

Becker håller samtidigt inte med om att Vladimir Putin klarat sig ostraffad om de ekonomiska sanktionerna upphör vid ett tillbakadragande av de ryska trupperna.

– Invasionen har redan kostat Putin en hel del. Det rör sig om såväl militära som ekonomiska förluster. Och om Putin drar sig ur Ukraina utan att ha avsatt Zelensky-regeringen eller tagit halva landet, så har han ju inte vunnit något som skulle göra att Kina blir mer intresserat av att attackera Taiwan.

Däremot finns det ett annat argument till stöd för varför man skulle koppla borttagandet av sanktioner med att Putin avsätts, menar Torbjörn Becker.

–Det är svårt att lita på Ryssland så länge Putin sitter kvar vid makten.

Hoppas på protester

Förhoppningarna är att de ekonomiska sanktionerna ska resultera i att Rysslands breda folklager vänder sig mot Putin och kriget i Ukraina. Men experterna är osäkra på om det faktiskt blir resultatet.

– Man hoppas förstås att det ska bli stora folkliga protester på lite sikt. Men det är jättesvårt att säga om det blir så. Putin och regimen kommer att göra allt för att skylla på väst. En väldigt stor andel av befolkningen följer nästan uteslutande statskontrollerade medier. För dem ligger det sannolikt långt bort att skylla svårigheterna på Putin, säger Andreas Johnson

Hur mycket har gemene man känt av sanktionerna hittills?
– Det man sett hittills är att de finansiella marknaderna har skakats om och att rubeln har försvagats kraftigt. Vår bild är att sanktionerna kommer att spridas till realekonomin och därigenom påverka hushållen kraftigt redan under andra kvartalet. Bland annat kommer en rejäl höjning av styrräntan att resultera i höjda bolåneräntor och dyrare konsumtionslån vilket slår mot hushållen.

Inflationen, som redan innan kriget låg på 9 procent, kommer att skjuta i höjden.

–Vissa bedömare tror att inflationen kan gå upp mot 20 procent senare i år samtidigt som BNP kan komma att falla med mer än 10 procent under 2022, säger Andreas Johnson.