I dag torsdag börjar den årliga centralbankskonferensen i Jackson Hole – och vad som sägs där kommer att påverka konjunkturen och all världens börskurser. Men hur kunde en liten oansenlig akademisk konferens plötsligt hamna i sådant fokus? Realtid har svaret.
Därför är bankmötet i Jackson Hole så viktigt
Mest läst i kategorin
Varje år samlas ett 120-tal centralbankschefer, ekonomer, journalister och akademiska experter för ett symposium om ekonomisk politik i Jackson Hole i delstaten Wyoming i nordvästra USA. Konferensen hölls första gången 1978, men har de två senaste åren enbart hållits online på grund av coronapandemin.
I år hålls den dock i fysiskt format, och intresset för vad som händer där är större än någonsin. En av höjdpunkterna som omvärlden ser fram emot är uttalanden från den amerikanska centralbankens ordförande Jerome H. Powell.
Realtid har bett Maria Landeborn, chefsstrateg på Danske Bank, att förklara varför den akademiska konferensen plötsligt började röna så stort intresse från omvärlden.
– Det är en konsekvens av att penningpolitiken har blivit så viktig för priset på alla möjliga typer av risktillgångar de senaste tio åren. De låga räntorna och ständiga tillgången på likviditet har bidragit till att priset på aktier, obligationer och bostäder har stigit, och nyanser i vad centralbankscheferna säger är betydelsefullt för utvecklingen framöver. Att fokus är så stort innebär också en chans för världens centralbankschefer att guida marknaden och att påverka förväntningarna på penningpolitiken framöver, säger Maria Landeborn till Realtid.
Hon säger att penningpolitiken har varit viktig för marknaden ända sedan finanskrisen när räntorna för första gången sänktes till noll och centralbankerna lanserade enorma stödköp av obligationer. Sedan dess har penningpolitiken fungerat som en positiv drivkraft för aktier och risktillgångar, och den har gett stöd varje gång tillväxten bromsat in eller oro utbrutit på de finansiella marknaderna.
– Nu är läget ett helt annat och det gör att fokus ökar ytterligare på penningpolitiken. Inflationen är den högsta på flera decennier och att bekämpa den är viktigare för centralbankerna än att undvika en lågkonjunktur. Det innebär att vi står inför en kraftfull åtstramning som kommer att ge motvind för både konjunkturen och börsen. Fokus är för närvarande stort på hur kraftig den åtstramningen blir och vad den får för konsekvenser, vilket vi ännu inte vet. Åtstramningen sker dessutom i ett läge där det pågår ett krig i Europa och gaspriserna skenar vilket i sig ökar risken för en recession, säger Maria Landeborn.
Enligt henne spelar Feds agerande stor roll för konjunkturen och börsutvecklingen i hela världen.
– USA är världens största ekonomi och går landet in i en lågkonjunktur på grund av att Fed stramar åt så påverkar det oss alla. Inte minst Europa och ett litet land som Sverige där exportberoendet är stort och konjunkturkänsliga bolag väger tungt på börserna. I den här höjningscykeln ligger Fed före andra centralbanker och jag tror att både Riksbanken och ECB med rätta tittar på hur Fed agerar och vad det får för konsekvenser för de finansiella marknaderna och för ekonomin, säger Maria Landeborn.
Arrangör av 2022 års Economic Policy Symposium är Federal Reserve Bank of Kansas City och temat är I år “Reassessing Constraints on the Economy and Policy”.