Christer Gardell, Rune Andersson och familjen Wallenberg – det är tre tunga finansiärer av professor Magnus Henreksons kritiska granskning av H2 Green Steel – Harald Mix jättesatsning på grönt stål. Men granskningen har stöd bland fler toppar i näringslivet: Realtid har pratat med Axis medgrundare Martin Gren, som menar att många företagare är skeptiska – inte minst i Skåne.
Axisgrundaren om granskningen av grönt stål: ”På tiden!”
Nationalekonomen Magnus Henrekson har varit flitig när det gäller kritiska debattinlägg om Sveriges stora satsningar på grönt stål i form av statliga Hybrit och privata H2 Green Steel. I början av november presenteras ytterligare kritik, då i form av tre omfattande rapporter som Magnus Henrekson har tagit fram tillsammans med kollegan David Sundén. Det rapporterar SvD.
Magnus Henrekson var tidigare ekonomiprofessor på Handelshögskolan i Stockholm och var under 15 år vd för Institutet för näringslivsforskning, IFN. Historiskt sett har han stuckit ut näsan i olika kontroversiella frågor – som exempelvis svartjobb.
Rapporterna kommer att publiceras av tankesmedjan Scandinavian Policy Institute, som är en nybildad stiftelse med Sydsvenska Handelskammaren som hemadress. Firmatecknare är handelskammarens chefekonom Johan Eklund, som också utgör styrelse tillsammans med börs-vd:n Sven Kristensson och Mats Benner, rektor för Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Det rapporterar Affärsvärlden.
Ekonomiskt stöttas arbetet bland annat av Christer Gardell, grundare av aktivistfonden Cevian, och Rune Andersson, ägare av Mellby Gård, samt familjen Wallenberg. Totalt är tolv privatpersoner och tre stiftelser med och finansieringar den kritiska granskningen. Det rapporterar DI.
Men stödet är bredare än så – inte bara från Realtids skeptiska krönikör Per Lindvall, utan även från fler näringslivstoppar. Bland dem finns Martin Gren i Skåne, medgrundare av Axis, som sedan 2015 ägs av Canon.
– Det är på tiden att en ordentlig genomlysning görs. På sikt tjänar alla på en ordentlig granskning, inte minst som det förefaller vara staten och EU som tar all nersida i och med alla gröna kreditgarantier. Om riskerna hamnar hos skattebetalarna och uppsidan hamnar hos riskkapitalister är det verkligen på sin plats att någon skärskådar detta på allvar, säger Martin Gren till Realtid.
H2 Green Steel tog nyligen in 18 miljarder kronor i nytt kapital och Hybrits pilotanläggning för vätgaslagring är redan i drift. Martin Gren menar dock att det är väldigt långt kvar för projekten att bevisa sig – inte minst vad det gäller den höga elförbrukning som satsningarna kräver. Han saknar även en granskning av energiutbytet, alltså hur mycket el som krävs för att få fram ett ton grönt stål, med tanke på förlusterna genom vätgas.
– Retoriken verkar inte stå i proportion till den faktiska potentialen och de verkliga riskerna. Inte minst beträffande Sveriges långsiktiga elförsörjning. Det är ingen som ger ett trovärdigt svar mer än att ”Det måste gå”. Många tekniker är nya eller oprövade i stor skala vilket gör risknivån hög. Ny kärnkraft tar minst tio år, troligen mer, att ta fram, säger han.
Martin Gren bedömer att stödet är för satsningarna bland svenska företagare är relativt litet.
– Många är skeptiska, inte minst i Skåne. Självklart vill jag också att det skall fungera men jag tror riskerna är för höga och tror resurserna kan användas till bättre och säkrare metoder att rädda klimatet, säger han.
Du är ju själv ingenjör och entreprenör – varför ser du inte positivt på grönt stål?
– Teknikutveckling och entreprenörskap är en historia om misslyckanden och omprioriteringar. Jag har själv upplevt såväl framgång som motgång. När alla lyfter någonting till höjderna utan goda belägg visar historien att det finns skäl till att vara skeptisk. Vem minns exempelvis inte etanolsatsningen? Det vore dumt om grönt stål skulle gå samma väg till mötes, säger Martin Gren.
Fotnot: Realtid har även varit i kontakt med Bettina Kashefi, kanslichef på den av Leif Östros initierade Kommissionen för Skattenytta, som dock låter meddela att man inte vill kommentera Magnus Henreksons kommande granskningar.