Kriget i Ukraina kommer att påverka som en klassisk industrikris, och de flesta länder kommer att få en inflation på mellan 5 och 10 procent under det kommande året. Det säger den tidigare finansministern Anders Borg.
Anders Borg: ”Räkna med en inflation på 5-10 procent”
Mest läst i kategorin
Anders Borg tror däremot inte att Sverige kommer att drabbas av någon exceptionell inflation. Det säger han till ekonomipodden Fundamentalt.
– Jag tror inte att det är så avgörande för Sverige. Det blir en något lägre tillväxt, man får skava av någonstans mot 2 procents tillväxt i år. Men det blir inte en kris om vi inte går in i ett väldigt dramatiskt förlopp där Ryssland och EU stänger av gas och energiförsörjningen. Då går vi mot en tysk recession och då slår ju det hårdare även mot Sverige, säger Anders Borg.
Han bedömer att den indirekta effekten från Tyskland och centraleuropa kommer vara rätt så betydande.
– Börsen har tryckt ner Volvo, SKF, Atlas Copco, med flera. Det är ett uttryck för att det här förmodligen slår som en industrikris. Säg att man skriver ner tillväxtprognoserna i Tyskland till 1,5-2,5 procent. Det är den viktigaste marknaden för oss och det kommer slå på svenska företag. Vi får också lite högre inflation under tolv månader framåt. De flesta länder kommer väl ha en inflation på mellan 5 och 10 procent under kommande året och det är ju mer än vad vi brukar ha, säger Anders Borg.
För Ryssland kommer det pågående kriget att kraftigt påverka landet, och Anders Borg säger att krisen där kommer att få proportioner som nästan inga andra länder har upplevt i modern tid.
– Den stora chocken för rysk ekonomi kommer av att rubeln har försvagats. Det är nästan en 50-procentig depreciering. Importpriserna har legat på en inflation om 10 procent och man kan spekulera i om den går upp till 20 eller 30 procent. Centralbanken har höjt räntan till 20 procent och de kommer förmodligen att gå upp till kanske 30 eller 40 procent. Och så får man en rysk ekonomi som går ner med två eller tre gånger så mycket som när man hade ryska krisen 1998, alltså minus 10 eller 15 procent, säger Anders Borg.
I poddinslaget pratar Anders Borg även om åren som finansminister och vad han hade gjort annorlunda idag, inte minst gällande försvaret och integrationspolitiken.
– Det finns många saker man kan fundera på. Borde vi ha stramat åt invandringspolitiken tidigare? Så hade vi kanske inte hamnat i den här sitsen med den stora kris som kom 2015. Hade jag vetat vad jag vet idag hade jag naturligtvis tyckt att vi borde ha rustat upp försvaret rätt dramatiskt. Med det vi nu vet i backspegeln så, ja vi borde ha dubblat försvarsanslaget. Men vid den tidpunkten hade Ryssland försvarsutgifter som var ungefär hälften av den nivå vi har idag. Det är sådana här svåra beslut där jag både har varit inblandad och haft medansvar, där man så här i efterhand kan se att man kanske skulle ha agerat annorlunda, säger Anders Borg.
Han fick också frågan vilka åtgärder som han skulle vidta om han vore finansminister idag.
– Om jag fick bli finansminister idag, och då vill jag verkligen säga att det inte är aktuellt, skulle jag göra en hel del åtgärder för att förstärka entreprenörsklimatet. Jag skulle också lägga väldigt mycket större vikt vid att göra en stor utbyggnad av ingenjörsutbildningen. Öka matematikundervisningen i förskolan, förstaklass och på gymnasiet, så att fler faktiskt har en förberedelse så att de kan gå på KTH eller Chalmers om de vill. Viktigaste konkurrensfaktorn nu för ett land är antalet duktiga matematiker och programmerare som gör att man kan omsätta bra affärsidéer i nya projekt, säger Anders Borg.
Hela inslaget i ekonomipodden Fundamentalt finns att ta del av här>>