Generativ AI kräver 33 gånger mer energi än vanlig programvara. För att få mer kraft i sina datasystem vänder sig techjättarna till kärnkraften.
AI – en miljöbov med siktet inställt på kärnkraft
Googles växthusgasutsläpp var 48 procent högre år 2023 än 2019, enligt techjättens senaste miljörapport.
Orsaken är att det krävs betydligt mer datorkraft för AI-drivna tjänster än andra onlineaktiviteter, vilket har lett till en rad varningar om teknikens miljöpåverkan.
Enligt en annan nyligen genomförd studie kan ett generativt AI-system använda 33 gånger mer energi än maskiner som kör uppgiftsspecifik programvara, skriver BBC.
Angående målet att nå nettonollutsläpp till 2030 erkänner Google att ytterligare integrering av AI i sina produkter kommer att utgöra en utmaning för att nå detta.
”Människor inser inte att allt de lagrar i molnet påverkar deras digitala koldioxidavtryck,” säger Tom Jackson, professor i informations- och kunskapshantering, till BBC.
Han menar att stora organisationer behöver hjälp av dataleverantörer för att sluta lagra så mycket mörk data.
Han berömmer Googles mål att nå nettonollutsläpp till 2030, men säger att det kommer att bli ”verkligen tufft”.
Microsofts medgrundare Bill Gates tonar dock ner AI:s miljöpåverkan.
”Frågan är, kommer AI att påskynda en mer än 6-procentig minskning? Och svaret är: Absolut,” säger han enligt Financial Times.
Techjättarna suktar efter kärnkraft
Skärningspunkten mellan AI-driven tillväxt och kärnkraft skapar ett komplext landskap av ekonomiska, regulatoriska och miljömässiga överväganden.
Nu vill techindustrin köpa kärnkraft direkt från kraftverk, rapporterar Wall Street Journal.
E-handelsjätten Amazon närmar sig ett avtal med Constellation Energy om el från ett kärnkraftverk och har redan köpt ett kärnkraftsdrivet datacenter i Pennsylvania för 650 miljoner dollar.
Constellation Energy, som äger 14 amerikanska kärnkraftverk och producerar mer än en femtedel av landets kärnkraft, har sett sina aktier stiga mer än 70 procent i år.