Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 164 miljarder kronor för 2022. Riksgäldens prognos var ett överskott på 91 miljarder kronor. Jämfört med föregående år beror det större budgetöverskottet både på ett starkare primärsaldo och på tillfälliga faktorer som minskar Riksgäldens nettoutlåning.
164 miljarder kronor i budgetöverskott för staten
Statsfinanserna stärktes för andra året i rad. Högre skatteinkomster och höga utdelningar från statens aktier stärkte statens primärsaldo. Tillsammans med stora inflöden av flaskhalsintäkter till Svenska kraftnät och återbetalning av lån som Riksgälden tagit upp för Riksbankens räkning, ledde det till att statens budgetöverskott ökade under 2022. Överskottet blev 164 miljarder kronor 2022, jämfört med ett överskott på 78 miljarder kronor 2021. Det framgår av ett pressmeddelande.
Samtidigt som skatteinkomsterna varit högre än beräknat och statens utgifter lägre, hade Riksgälden i oktoberprognosen antagit att delar av inkomna flaskhalsintäkter skulle betalats ut i december 2022. Sammantaget ledde det till ett större budgetöverskott än vad Riksgälden prognosticerade i oktober.
Statsskulden uppgick till 1 093 miljarder kronor i slutet av december, vilket var 112 miljarder kronor lägre än i december 2021.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 78,5 miljarder kronor i december. Riksgäldens prognos var ett underskott på 138,4 miljarder kronor. Skatteinkomsterna var betydligt högre än prognosticerat. Samtidigt var nettoutlåningen lägre än beräknat eftersom Riksgälden räknat med att delar av inkomna flaskhalsintäkter skulle betalas ut i december.
Det primära saldot var 32,9 miljarder kronor högre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 31 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen beror framför allt på högre kompletteringsbetalningar och lägre utbetalningar från skattekontot än beräknat. Samtidigt var utbetalningarna från ett antal myndigheter lägre än väntat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 28,1 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror på att Riksgälden i oktoberprognosen antog att delar av inkomna flaskhalsintäkter skulle betalas ut i december, vilket inte skedde. Riksgälden antog att utbetalningarna skulle uppgå till 40 miljarder kronor. Detta motverkades delvis av att inlåningen från Svenska kraftnät var lägre än väntat, samtidigt som utlåningen till ett antal myndigheter var högre.
Räntebetalningarna på statsskulden var 1,0 miljarder kronor högre än prognos.
Utfallet för januari publiceras den 7 februari kl. 08.00.
Ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning publiceras den 23 februari.