Så ska mastodontarbetet gå till när Sverige byter betalningsinfrastruktur

Jämförelsen med bytet av järnvägssystem kommer från Lars-Åke Edenfeldt, Business Change Manager för det jättestora transformationsprogram som hanteras av Svenska Bankföreningen och bolaget Bankinfrastruktur i Sverige AB.

Edenfeldt är en erfaren bankman som under många år bland annat har arbetat på Danske Bank, Alecta, Bankgirocentralen och Postgirot Bank. Nu ansvarar han för att koordinera arbetet med den nya betalningsinfrastrukturen som kommer att ersätta Bankgirosystemet och Dataclearingen – två gigantiska system som idag är hjärtat i svensk betalinfrastruktur.

Transformationen är indelad i tre faser. Först kommer kontoöverföringar, till exempel löner, därefter följer så kallade alias-betalningar, det vill säga alla betalningar till ett bankgironummer eller plusgironummer. Sista fasen av transformationen omfattar autogiro och Bankgirots e-faktura.

Siktet är inställt på att den nya betalningsinfrastrukturen i Sverige ska sjösättas under hösten 2023 och ambitionen är att transformationen ska vara genomförd vid utgången av 2024. Men det är ett stort projekt och mycket kan hända på vägen.

Bakgrunden till arbetet med den nya infrastrukturen är att nuvarande system börjar bli gamla och inte är helt framtidssäkra. Arbetet sker parallellt med exempelvis Swish övergång till Riksbankens system RIX-INST.

– Det har gått 62 år sedan Bankgirot skapades och det skapades initialt för transaktioner baserade på inbetalningskort och andra pappersbetalningar. Även om Bankgirot utvecklats och fortsätter att garantera säkra betalningar till sista transaktion är det effektivare och enklare att börja på nytt när hela betalinfrastrukturen ska förnyas, säger Lars-Åke Edenfeldt till Realtid.

Den nya betalningsinfrastrukturen är gemensam för hela Norden och innebär, enligt Lars-Åke Edenfeldt, att Sverige får en modern infrastruktur som bygger på internationella standarder vilket kommer att förbättra möjligheterna till teknisk innovation och nya förbättrade kunderbjudanden. I den nya betalinfrastrukturen blir även det lättare att motverka till exempel penningtvätt och göra snabbare betalningar mellan länder i Norden.

– Det finns också legala aspekter att ta hänsyn till. När det till exempel gäller möjligheten att kontrollera penningtvätt så är det i dagens betalningsinfrastruktur mycket svårt för banken att avgöra om en betalning via Bankgirot på 100 000 kronor är 100 000 betalningar à 1 krona eller en klumpsumma på 100 000 kronor. Dagens infrastruktur har svårt att leva upp till de lagkrav som idag ställs på bankerna, säger han.

Kan du ge lite perspektiv på hur stor den här förändringen egentligen är?
– Det hörs nästan på beskrivningen, vi byter ett helt lands betalningsinfrastruktur. Det är över 50 år sedan något radikalt förändrades inom dagens betalningsinfrastruktur och det ger en fingervisning om storleken på en sådan här förändring och hur ofta den görs, säger han.

P27 är den framtida leverantören av plattformen för den nya betalningsinfrastrukturen och det framtida clearinghuset. En konkret arbetsuppgift för bankerna att lösa är att anpassa sina system till P27 Nordic Payment Platform, som baseras på XML ISO 20022. Exakt hur bankerna väljer att anpassa sina egna produkter och tjänster som ska utnyttja den nya betalningsinfrastrukturen är däremot upp till varje bank.

– Enligt gällande konkurrenslagstiftning kan bankerna generellt sett inte samarbeta gällande sitt utbud av produkter och tjänster, så gissningsvis kommer de att ha olika utbud eller olika sätt att lösa kundernas behov, säger Lars-Åke Edenfeldt.

Att den internationella standarden ISO 20022 är central i transformationen innebär en anpassning till övriga Europa, något som även P27:s tillträdande vd Paula da Silva har tagit upp i en intervju med Realtid, där hon bland annat lyfte fram möjligheterna att använda mer metadata.

– Anpassningen borde främja handelsutbytet med euroländerna, och för företag innebär det nya formatet också möjligheter att förenkla och automatisera sin hantering, vilket är tids- och kostnadsbesparande, säger Lars-Åke Edenfeldt.

Vilken bank är först ut med att genomföra transformationen hos sig?
– Det går inte att svara på eftersom transformationen behöver ske i en synkroniserad och gemensam takt. Det kommer endast finnas mycket små tidsskillnader mellan bankerna. I den förberedelse som redan pågår och som påverkar vissa företagskunder hos bankerna ser tidtabellen dock olika ut mellan bankerna, säger han.

Vad har förvånat dig mest i arbetet hittills?
– Det stora mycket stora intresset från människor i företag och organisationer som inte är direkt deltagare i transformationsprogrammet men som påverkas av själva transformationen. Det handlar till exempel om företag som levererar löne- och ekonomisystem, välgörenhetsorganisationer och olika intresseorganisationer. Vi har deltagit i digitala utbildningsseminarier som haft drygt 1000 personer anmälda och fysiska seminarier som under flera dagar dragit nästan lika många. Alla är engagerade, intresserade och ställer många och relevanta frågor. Så förvåningen kanske mer är en känsla av glädje över det intresse som finns i det arbete som jag deltar i, säger Lars-Åke Edenfeldt.