Fastighetsbolag är fortfarande i stort behov av finansiering. Därför måste de göra det så enkelt som möjligt för banker och andra finansiärer att finansiera dem. En tydlig och utförlig hållbarhetsredovisning underlättar definitivt möjligheterna att få finansiering. 

Hur ska ett fastighetsbolag som vill ha finansiering göra sin hållbarhetsredovisning? Detta förenklas av att EU:s regelverk är så pass utförliga. Man kan göra en analys av vilka skillnader som råder mellan fastighetsföretagets egna redovisning av hållbarhet och den redovisning som EU-regelverken definierar. Det är alltså en ”gap-analys” som behöver göras, för att sedan försöka täppa till gapen så gott det går.   

Gapen kan sägas vara av tre olika kategorier:

1. Konkreta mått som är enkla att mäta, till exempel koldioxidavtryck per kvadratmeter för drift och underhåll av en fastighet. Fastighetsföretag behöver här redovisa de enkla måtten tydligt och gärna på ett sätt som passar med finansiärernas egen redovisning.

2. Konkreta mått som är svåra att mäta, till exempel mått som inkluderar även koldioxidavtryck från leverantörer och andra aktörer i värdekedjan (scope 3). De måtten är svåra bland annat på grund av att data kanske inte finns tillgängligt. De svåra måtten behöver redovisas så gott det går, gärna med en förklaring till varför det råder osäkerhet kring dem. I dagsläget accepterar tillsynsmyndigheter att det till viss del är omöjligt att få fram data, men det behövs då en redovisning av osäkerheten och det alternativa tillvägagångssätt som används.

3. Metoder och processer som på ett tydligt sätt visar att verifierbara modeller används för att mäta hållbarhet. Det här är en kategori som alltså inte utgår från att redovisa mått, utan att det som ska redovisas är att det finns processer, metoder och modeller för att mäta och redovisa hållbarhet. Det är både enkelt och komplicerat, eftersom det finns en så stor mängd processer, metoder och modeller att välja mellan. Det enklaste är att göra en vetenskapligt baserad rapportering av processer, metoder och modeller, eftersom det vetenskapliga är validerat.  

För att komplicera det hela ytterligare så sker gap-analysen inte bara inom klimat, utan även när det gäller social hållbarhet och biologisk mångfald. 

Fastighetsbranschen står inför stora hållbarhetsutmaningar och de som vill ha finansieringen tryggad bör nu försäkra sig om att hållbarhetsrapporteringen håller måttet. Arbetet som krävs är omfattande och det är så pass komplicerat att det sannolikt behövs en helt ny profession som arbetar i gränslandet hållbarhet-fastighet-finans-redovisning.   

Kent Eriksson
Professor på KTH och föreståndare för Sustainable Finance Lab

Alice Bostedt
Civilingenjör Samhällsbyggnad på KTH

Beata Henriksson
Master of Science Samhällsbyggnad på KTH

Läs mer:
Globala techbolag flockas till Stockholm Exergi: ”Högsta standard”. Realtid
Nytt konsultbolag inom social hållbarhet – backas av tunga profiler. Realtid
Fastighetsbolagens lån förfaller – de får ta smällen. Realtid