Många kommuner hyr in PR-konsulter, samtalstränare och lärare utan någon egentlig upphandling. Det har dataentreprenören Jens Nylander upptäckt efter att ha digitaliserat leverantörsfakturor hos alla Sveriges kommuner. Totalt handlar det om direktupphandlingar för hundratals miljoner kronor som går under radarn.
Så rundas reglerna för direktupphandling: ”Hyr varandras tjänster”
Mest läst i kategorin
Centralstyrda priser, mångmiljarder i dolda utdelningar, kreativa skatteupplägg, statliga investeringsstöd och snabba aktieklipp. Det var något av det som dataentreprenören Jens Nylander upptäckte i våras med hjälp av sitt egenutvecklade verktyg Ormeo, som kan skapa sammanhang från stora datamängder.
Under sommaren har han arbetat vidare och digitaliserat tio miljoner leverantörsfakturor till alla Sveriges 290 kommuner, vilket har lett till insikter om diverse kreativa upplägg.
– Det absolut vanligaste jag hittar bland alla leverantörsfakturor är hur man försöker att undvika upphandlingar. I många fall vill man åt en specifik person och därför konstruerar man olika upplägg som försöker runda lagen, säger Jens Nylander till Realtid.
I många fall görs allt för att synbart komma under den direktupphandlingsgräns på 700 000 kronor som gäller sedan den 1 februari 2022. Gränsen indikerar hur stort inköp en upphandlande myndighet eller enhet får göra utan att behöva ta in anbud från flera leverantörer. Jens Nylander har identifierat en stor mängd dyra konsultfakturor bland annat inom PR och media, samt samtals- och chefsträning. Dessutom konstaterar han att trixandet verkar vara särskilt vanligt inom skolans värld när kommunen vill åt en specifik lärare. Där handlar det ofta om att avgränsa kurslängden, vilket gör att kommunen kan köpa tjänsterna under direktupphandlingsgränsen.
Yrkeshögskolan i Varberg är ett exempel på något som Jens Nylander beskriver som ”ett enda stort direktupphandlingsträsk”.
– I Varberg har man anlitat enmansföretag med lärare till yrkeshögskolan utan egentlig konkurrensutsättning då man har konstruerat ett avtal för varje kurs och läsår för att komma under direktupphandlingsgränsen. Sen hyr lärarnas bolag varandras tjänster för att inte konkurrera om samma uppdrag. Alla fakturor faller under direktupphandlingsgränsen och går ”därför under radarn” men blir snabbt miljonbelopp, säger han.
Har du något exempel på detta?
– Ja, ett enmansföretag har exempelvis fakturerat yrkeshögskolan i Varberg 2,4 miljoner senaste 1,5 året och kommunen påstår att man tillfrågat en annan leverantör som inte svarade. Jag ringde denna andra leverantör som lät meddela att hen inte ville lämna något pris eftersom en annan lärarkonsult berättat att hen skulle lämna ett pris och man inte ville konkurrera med varandra. Fler exempel nämner jag på min blogg, säger han.
Vad är din uppfattning om hur omfattande detta är?
– Yrkeshögskolan i Varberg är säkerligen 30-50 miljoner kronor bara senaste året. När jag tittar på det som är bokfört i hela Sverige inom utbildning i kombination med företagens storlek, det vill säga enmansbolag, så handlar det om hundratals miljoner kronor, säger han.
Vad har du hittat mer under arbetet med alla miljontals fakturor?
– Jag är inte ännu klar med allt arbete, men en sak som jag ofta ser bland leverantörsfakturorna är hur kommuner som vill anlita en specifik person rundar reglerna genom att personen antingen använder frilanstjänster som erbjuder ”fakturering utan företag” eller att personen nyttjar ett familjeföretag med annan verksamhetsinriktning för att skicka fakturorna till kommunerna, säger Jens Nylander.