Från att Industriklivet startades 2018 har 3,8 miljarder kronor delats ut till forskningsprojekt och kommersiella anläggningar i syfte att minska utsläppen av växthusgaser.

Men Riksrevisionens granskning visar att regeringens utformning av stödet har varit ogenomtänkt och att Energimyndigheten inte har säkerställt att de mest effektiva projekten fått stöd.

”Det finns brister både när det gäller regeringens utformning av Industriklivet och Energimyndighetens arbete med att fördela stödet”, säger Linda Sahlén Östman, projektledare på Riksrevisionen till SVT Nyheter.

Uppföljningar och mätmetoder

Enligt granskningen saknas enhetliga mätmetoder för klimatnyttan, vilket gör det svårt att jämföra olika projekt rättvist.

Dessutom har Energimyndigheten inte gjort tillräckliga uppföljningar utan förlitat sig på uppgifter från stödmottagarna. Dagens Juridik rapporterar att detta ökar risken för att sökande behandlas olika utan grund.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger i en skriftlig kommentar till SVT att ”regeringen välkomnar granskningen och kommer att analysera alla rekommendationerna som lämnats”.

Riksrevisionen efterlyser nu bättre samordning mellan olika klimatstöd och alternativa planer för att säkerställa att klimatmålen nås även om förväntningarna på Industriklivet inte uppfylls.

Läs mer:
Energimyndigheten beviljar miljardstöd till Hybrit. Realtid
Northvolts ägare fullt upptagen med egna krisen. Realtid