Riksbanken höjer styrräntan med 1 procentenhet

Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd, enligt direktionen, och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet.

Att konsumentpriserna i Sverige blivit så höga beror inte bara på påverkan från omvärlden utan också på att konjunkturen i Sverige varit god. Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991, skriver Riksbanken i sitt pressmeddelande.

Inflationen har blivit högre än i Riksbankens föregående prognos i juni och den väntas stiga ytterligare under året. Direktionen bedömer att penningpolitiken nu behöver stramas åt mer för att föra inflationen tillbaka till målet, jämfört med bedömningen i juni. Direktionen har därför beslutat att höja styrräntan med 1 procentenhet till 1,75 procent. Prognosen indikerar att räntan kommer att höjas ytterligare det kommande halvåret.

Riksbankens värdepappersköp fortsätter i enlighet med beslutet i juni men väntas upphöra vid årsskiftet. Innehavet av värdepapper minskar därmed gradvis genom förfall och halveras under prognosperioden.

Att stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag är Riksbanken medveten om, men säger också att det skulle bli än mer smärtsamt för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer.

– Genom att Riksbanken höjer räntan mer nu minskar risken för hög inflation på sikt och därmed behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram, skriver banken.