Riksåklagaren: Ulander ska inte lämnas ut till Dubai

Frågan om Johan Ulander ska överlämnas till Förenade arabemiraten eller ej har tagits upp på nytt då Justitiedepartementet överlämnat ärendet till riksåklagaren Kerstin Skarp för yttrande. Målet ligger sedan 5 juli i år i Högsta domstolen.

Justitiedepartementet i Förenade arabemiraten begärde den 6 juli 2017 att Johan Ulander ska utlämnas för straffverkställighet samt lagföring. Som stöd för utlämningen åberopar departementet fyra domar från 2010, 2012, 2013 och 2016 där Johan Ulander ska ha dömts till fängelse mellan ett och tre år för bedrägerier. Samtliga brott rörde checkar som han ska ha ställt ut till ett sammanlagt värde om cirka 40 miljoner kronor, vilka samtliga ska ha saknat täckning. Brotten ska ha begåtts i Dubai mellan åren 2008-2012.

Vidare har Justitiedepartementet i Förenade Arabemiraten begärt att Johan Ulander ska utlämnas för lagföring avseende ytterligare en check i ond tro. Checken om cirka 4,7 miljoner kronor ställdes ut i slutet av 2008 såsom en handpenning för köp av en fast egendom med ett totalt värde om 25 miljoner emiratiska dirham, cirka 61 miljoner kronor. I november 2010 beslutade åklagare i Dubai att Johan Ulander skulle eftersökas internationellt. Den svenska Riksåklagaren pekar dock på, i det nya yttrandet, att den misstänkte i beslutet är benämnd som Mr Johan Magnus (Mellannamnet istället för efternamnet) och att det inte framgår av beslutet vilken misstanke frihetsberövandet är kopplat till eller innebörden av frihetsberövandet.

Johan Ulander anhölls provisoriskt redan den 12 maj 2017 och anhållningsbeslutet fastställdes av Stockholms tingsrätt samma dag. Den 21 juni 2017 upphävde dock Stockholms tingsrätt anhållningsbeslutet då Justitiedepartementet inte mottagit någon framställning om utlämning inom den tidsfrist som bestämdes i beslutet.

Johan Ulander förnekar brott och motsätter sig utlämning. Han har i förhör berättat att han känner till målsägandena och sambandet med checkarna men att det vid denna tidpunkt i Dubai var vanligt att man, vid affärer, ställde ut så kallade securitas, checkar som kan jämföras med reverser. Under förhören har han uppgett att han inte gjorde någon vinning på checkarna.

”Han tror inte att han som europé kan få en rättvis rättegång i Förenade arabemirateb om motparten är emirater eller jordanier”, framgår det av utredningen.

Riksåklagaren noterar även att Johan Ulander är misstänkt i Sverige för grova bedrägerier under tiden november 2009 till juli 2012 till ett belopp om 1,1 miljarder kronor samt grovt svindleri och insiderbrott under 2012-2013 avseende cirka 450 miljoner kronor.

Av Riksåklagarens yttrande om utlämning framgår det att ”Ulander satt i system att utfärda checkar om betydande belopp som ersättning för affärstransaktiokner respektive handpenning för fastighetsköp utan täckning för dessa. Ett sådant förfarande innebär typiskt sätt i vart fall en beaktansvärd risk för slutlig skada och vinning.” 

Kerstin Skarp skriver att de aktuella gärningsmomenten med beaktande av Johan Ulanders bedrägeriavsikt samt den beaktansvärda risken för slutlig skada och vinning, vid en prövning under motsvarande förhållande i Sverige ansetts utgöra bedrägeribrott. Riksåklagarens uppfattning är att ”ett internationellt straffrättsligt samarbete avseende nu aktuella gärning är lämpligt och önskvärt och att de gärningar som Ulander dömts och misstänks för i Förenade arabemiraten motsvarar grova bedrägeribrott enligt svensk lag i den mening detta uttryck har i utlämningslagen”.

Men Riksåklagaren menar samtidigt att det finns hinder för att Johan Ulander skulle lämnas ut till Förenade Arabemiraten då landet inte tillträtt 1957 års utlämningskonvention och att det inte träffats någon anna  sådan överenskommelse mellan Sverige och Förenade arabemiraten, vilket innebär att en förutsättning för utlämning är att domen stöds av utredningen och inte föranleder allvarlig erinran.

Riksåklagaren konstaterar att domarna stöds av utredningarna men det som Riksåklagaren pekar på är att Johan Ulander inte har delgivits misstanke om brott och därför inte haft möjlighet att försvara sig mot anklagelserna. Han har heller inte delgivits åtal eller en kallelse till domstolsförhandlingarna. När domarna i Dubai inte är godkända som skäl till utlämning återstår det misstänkta bedrägeriet mot målsäganden som tog emot en check som skulle motsvara handpenningen av ett fastighetsköp. Här pekar dock Riksåklagaren på att det inte framgår explicit vilken misstanke frihetsberövandet avser eller innebörden av frihetsberövandet samt att Johan Ulanders namn inte heller har antecknats korrekt.

Kerstin Skarp avslutar sitt yttrande med att en förhandling i Högsta domstolen inte är nödvändig i ärendet.

Samtidigt har åklagare Stig Åström begärt om kvarstad- och åtalsförlängning i brottmålet till slutet av augusti i Stockholms tingsrätt.