Med sin nya bok om mänsklig dumhet utmanar författaren Stefan Engeseth vår självbild – och erbjuder överraskande lösningar på vår tids komplexa kriser.
Vår dumhet hotar vår framtid – men det finns en plan B

Mest läst i kategorin
I KORTHET
- Författaren Stefan Engeseth menar att vi människor gång på gång motarbetar oss själva – i allt från miljöförstöring till dålig organisationskultur – och att detta är ett globalt mönster som kräver uppmärksamhet.
- I boken Homo Stupido presenterar Engeseth konkreta förslag på hur företag och samhällen kan vända vår kollektiva dumhet till en tillgång.
- Engeseth föreslår djärva förändringar, som ett nytt skolämne kallat ”Framtid”, och ser AI inte som ett hot – utan som ett verktyg som kan förstärka vårt tänkande.
Sammanfattat med hjälp av AI och kvalitetssäkrat av Realtid
Mänskligheten har en benägenhet att systematiskt motverka sina egna intressen. Denna, kanske något smärtsamma, insikt om vår arts tillkortakommanden kan vara avgörande för hur företag och organisationer möter framtidens utmaningar.
Det menar Stefan Engeseth, som efter åtta års efterforskningar nu har gett ut boken ”Homo Stupido” – vars titel anspelar på människans dumhet snarare än vishet.
Missa inte: Kris som ursäkt – så kapar politikerna makten. Realtid
”Vi krigar inte bara med vapen, vi krigar med tullar och ekonomi. Vi krigar om väldigt mycket. Vi skapar mycket komplexitet för oss själva”, säger författaren bakom ”Sharkonomics” till Realtid TV.
Hundratals intervjuer
Människans destruktiva mönster genomsyrar allt från miljöhantering till internationella relationer, menar Engeseth.
För företagsledare och strateger finns det särskilt mycket att reflektera över. Vår kollektiva oförmåga att lära av misstagen kostar oss enorma summor varje år.

Psykadeliska svampar alternativ för stressade chefer
Möt ”The Psychedelic CEO”.
Engeseths arbete, som bygger på hundratals intervjuer med forskare och tänkare världen över, visar att dumheten har blivit ett globalt samtalsämne – inte minst på grund av vissa världsledares beteende.
”Vi som djurart har börjat ifrågasätta oss själva för första gången, kanske någonsin”, säger han.
Senaste nytt
Konkreta lösningar
Det som skiljer ”Homo Stupidum” från andra kritiska analyser är dess konkreta lösningsförslag. Engeseth har ägnat majoriteten av sitt arbete åt att identifiera hur vi kan vända vår dumhet till något konstruktivt.
”En sak som man gör väldigt konkret i organisationer och företag är att man lägger ner miljoner på att hitta och rekrytera talanger, men nästan ingenting för att behålla dem”, påpekar författaren.
”Då får man en brain drain där man inte kan bygga upp organisationen.”
Läs även: Från miljömål till affärsmål – hållbarhet på riktigt. Realtid
Engeseth föreslår istället ett tillvägagångssätt inspirerat av urfolk – där man hela tiden ska utveckla stammens talanger att växa och gro.
”Talang attraherar talang och då blir det väldigt mycket mer drag i organisationen”, säger han.
Stark tilltro till AI
Ett annat konkret förslag för företag är att inkludera naturen i sina ekonomiska kalkyler
”Då får företaget ett högre syfte att faktiskt vara en del av den jord vi befinner oss på. Om företag går med vinst ska också naturen gå med vinst”, förklarar Engeseth.

Ny teknik kan lösa plastkrisen: “Banbrytande”
Plastbergen växer och hotar vår planet. Nu har forskare i Sydkorea gjort en banbrytande upptäckt.
När dagens AI-diskussion ofta präglas av oro, ser författaren intressant nog en möjlig lösning snarare än hot. Han går så långt som att jämföra AI med medicinska hjälpmedel.
”Jag tror personligen att AI kommer att vara lika vanligt när det gäller att ha i hjärnan som att vi har en pacemaker i hjärtat”, säger Engeseth.
Föreslår nytt skolämne
För långsiktig förändring föreslår Engeseth något revolutionerande – ett helt nytt skolämne kallat ”Framtid”.
Detta framtidsorienterade förhållningssätt skulle enligt honom kunna implementeras inom politik, näringsliv och företagsstyrning.
”Mänskligheten behöver gå i mål nu mer än någonsin och inte ha de här konflikterna som vi har alldeles i onödan”, understryker författaren.
Missa inte: ”Kan en ny bolagsform rädda välfärden?”. Realtid