Realtid

Panelen: Obefintligt intresse för strukturerade produkter

Panelen består av sparekonnomerna Maria Landeborn, Joakim Bornold och Johanna Kull.
Panelen består av sparekonnomerna Maria Landeborn, Joakim Bornold och Johanna Kull.
Sara Johansson
Uppdaterad: 27 sep. 2019Publicerad: 27 sep. 2019

Fredagens panel svarar på ett välläst debattinlägg till försvar för strukturerade produkter. Enligt panelen har kritiken varit rättvis – produkterna är för komplicerade och ställer för höga krav på köparna.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

En av Realtids mest lästa debattartiklar handlar om strukturerade produkter där Fredrik Bonthron, kanslichef på Strukturerade Placeringar i Sverige, skriver att kritiken mot strukturerade produkter ofta är orättvis och grundar sig på enstaka fall. Denna veckas fredagspanel är inte av samma åsikt:

För gemene man är ett vanligt fondsparande oftast ett bättre val.

Maria Landeborn, Sparekonom på Danske Bank:

Har strukturerade produkter fått orättvis kritik?
– Nej, jag tycker inte att kritiken har varit orättvis. Det är ofta komplexa produkter. Det ställer krav på att den som köper dem förstår villkoren, vilket det finns exempel på att människor inte alltid gör. Dessutom ställer det höga krav på rådgivaren som säljer produkterna. Man måste kunna förklara villkoren på ett enkelt sätt och se till att kunden får en produkt som verkligen passar behovet. Ofta är en vanlig fond ett bättre val.

– När strukturerade produkter först kom ut på marknaden var avgifterna också alldeles för höga, och i många fall var de dessutom inbakade och dolda i produkten. Det har dock blivit bättre.  

Är strukturerade produkter en sparform för gemene man?
– Nej, det passar inte den ”vanliga” spararen. Sedan finns det tillfällen när en strukturerad produkt kan passa i ett sparande. Ett exempel är när en person har byggt upp ett kapital som inte får tappa för mycket i värde, till exempel därför att det ska användas inom en viss tidsperiod. Då kan man använda strukturerade produkter med kapitalskydd som begränsar nedsidan, och samtidigt ger möjlighet att delta i en del av uppgången om börsen stiger. 

– De allra flesta sparar dock på lång sikt och har inte behov av att begränsa upp- och nedsida. För gemene man är ett vanligt fondsparande därför oftast ett bättre val. 

Hur upplever du att intresset är för strukturerade produkter?
– Intresset upplever jag har minskat, sannolikt för att det framför allt skrivits om de dyra och dåliga strukturerade produkter som har funnits på marknaden.

ANNONS

Vilken sparform rekommenderar du?
– För en vanlig sparare är mitt bästa tips ett vanligt fondsparande, gärna månadssparande. Det går ofta alldeles utmärkt att starta själv. Det man kan behöva hjälp med är att få rätt risknivå, det vill säga hur stor del av kapitalet som ska placeras på börsen och hur mycket man bör ha i andra tillgångsslag som räntefonder eller på ett sparkonto. Man behöver ta hänsyn till sparhorisont, hur riskvillig man är samt hur stor förlust man kan bära om det inte utvecklas som tänkt. 

– Man ska också sprida ut risken genom att investera på olika marknader. Se även upp för höga avgifter. En blandning av indexfonder och aktivt förvaltade fonder brukar vara en bra kombination.

Produkterna är för komplicerade.

Joakim Bornold, Sparekonom på Söderberg & Partners:

Har strukturerade produkter fått orättvis kritik?
– Nej kritiken har många gånger varit rättvis men tyvärr också överskuggat en hel del av fördelarna med derivatmarknaden.

Är strukturerade produkter en sparform för gemene man?
– Nej det tycker jag inte. Hanterar du ditt eget sparande så är produkterna för komplicerade för att du som privatperson ska kunna förstå och utvärdera om de är prisvärda och de kan leverera det de utlovar.

Hur upplever du att intresset är för strukturerade produkter?
– Intresset är i det närmaste obefintligt just nu. 

Vilken sparform rekommenderar du?
– Huvudspåret är alltid aktier och räntor. Det kan vara en bra idé för tex ditt pensionssparande att även ta med tex onoterade bolag. Att sprida riskerna över flera tillgångslag kan vara ett bra sätt att att skapa stabil avkastning.

ANNONS

Inget jag skulle rekommendera.

Johanna Kull, Sparekonom på Avanza Bank:

Har strukturerade produkter fått orättvis kritik?
– Man ska självklart inte dra alla produkter över en kam och visst finns det exempel på lyckade strukturerade produkter, men att hitta russinen ur den ganska kletiga kakan är inget jag skulle rekommendera en vanlig privatsparare att försöka göra. Frågan man kan ställa sig om de uppfyller ett reellt behov hos kunden eller om det är ett av utgivaren skapat behov? Jag lutar åt det senare och att man istället ska lägga krut på att hitta den fördelning mellan aktie- och räntefond som passar ens behov. 

– Vad gäller en strukturerad produkt med kapitalskydd tycker jag man kan fråga sig vad som är rimligt att betala för detta skydd. Visst kan du försäkra dig mot allt, men tillslut har du inte mycket kvar att försäkra. 

Är strukturerade produkter en sparform för gemene man?
– Nej det tycker jag inte. Bortsett från att produkterna i regel är onödigt komplexa och att det är högst tveksamt om den ofta höga avgiften betalar sig, är det stor risk att man som sparare faktiskt inte förstår vad det är man sparar i och vad det är som styr avkastningen på detta. Att förstå vad det är för produkt man sparar i, det tycker jag är en hyfsat rimlig grundregel.

Hur upplever du att intresset är för strukturerade produkter?
– Mycket lågt och det tror jag framför allt beror på de striktare reglerna kring rådgivning och försäljning som tillkommit de senaste åren. Det här är knappast några produkter som säljer sig själva, och med ökade krav på transparens och dokumentation blir helt enkelt svårt för såväl seriösa som mindre seriösa aktörer, att sälja in dessa produkter på det aggressiva sätt som vi tidigare sett.

Vilken sparform rekommenderar du?
– Generellt tycker jag fonder är den bästa sparformen för privatpersoner. Sparandet blir inte bättre för att man gör det mer komplicerat, snarare tvärtom. Ett långsiktigt bra sparande behöver inte bestå av mer komplicerade byggstenar än en handfull fonder som ger exponering mot olika sektorer/marknader, ett buffertsparande för oförutseddas händelser och eventuell amortering av lån.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sara Johansson
Sara Johansson
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

De spås bli vinnande aktier under 2025

Efter ett utmanande år för biltillverkare ser 2025 desto ljusare ut för fordonssektorn, åtminstone om du frågar Deutsche Bank. Storbanken pekar nämligen ut Tesla och svenska Autoliv (börskurs Autoliv) som nyckelaktier att satsa på. Deutsche Banks analytiker ser särskilt positivt på Teslas position inom självkörande teknik, som väntas bli en avgörande konkurrensfördel under 2025. Missa […]