Ökad insyn med ny riksbankslag

–Det ekonomisk-politiska landskapet har förändrats betydligt sedan huvuddelen av den nuvarande riksbankslagen togs fram i slutet av 1980-talet. Sedan dess har de finansiella marknaderna avreglerats och internationaliserats, inflationsmålet har införts och Sverige har gått med i EU. Det har därför varit viktigt att se över det regelverk som styr Riksbanken och att modernisera lagstiftningen, säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen, i en skriflig kommentar.

Förslaget innebär i huvudsak följande:

Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs i fråga om penningpolitik, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet.

Det tydliggörs hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra, liksom hur de förhåller sig till Finansinspektionens och Riksgäldskontorets ansvarsområden.

Det tydliggörs att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomiska hänsyn och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet.

Grunderna för Riksbankens organisation behålls men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. En mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan fullmäktige, direktionen och riksbankschefen införs.

Riksbankens ställning som en oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet tydliggörs.

Riksbankens finansiella oberoende stärks genom nya bestämmelser om vinstdisponering, struktur för det egna kapitalet och upplåning till valutareserven, varvid förhållandet till unionsrätten tydliggörs.

Förutsättningarna för granskning av Riksbankens verksamhet ökar.

Förutsättningarna för insyn och öppenhet i Riksbankens verksamhet ökar.

Riksbanken ska identifiera hot mot hållbar utveckling. Dessa får beaktas i verksamheten och innebär att Riksbanken kan bidra till hållbar utveckling på finansmarknaden.

Den nya lagen ges en redaktionell och språklig utformning som syftar till att göra den överskådlig och lättillgänglig.

I lagrådsremissen föreslås också en rad följdändringar i annan lagstiftning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.