Trots att reallönerna har minskat de senaste två åren tillhör Sverige, tillsammans med Norge och Finland, de länder där reallönerna ökat mest sedan 1998. En framgångsfaktor är att den svenska lönebildningen använder inflationsmålet som utgångspunkt för löneutrymmet, det visar en ny rapport från Unionen.
Ny rapport: Sverige i topp vad gäller reallöneutvecklingen
Unionen har i en ny rapport jämfört reallöneutvecklingen i Sverige med tolv andra västeuropeiska länder. Rapporten innehåller en jämförelse över reallöneutvecklingen under år 2023 och en jämförelse över perioden år 1998–2023, det vill säga från det svenska industriavtalets tillkomst och fram till idag.
– Att vi använt inflationsmålet och även bibehållit förhållningssättet oavsett om inflationen varit lägre eller högre än inflationen har gjort oss till vinnare i längden. Många andra länder har i stället jagat den rådande inflationen, säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen i en skriftlig kommentar.
Analysen visar att Sverige var det land med störst fall i reallönen förra året. Även i de övriga nordiska länderna skedde en minskning. I Belgien ökade reallönerna mest. Men de ökade även i Nederländerna, Spanien och Portugal.
– I Belgien har man ett system där löneökningarna direkt kopplas till inflationsutvecklingen under föregående år. Den väldigt höga inflationen 2022 resulterade därför i höga löneökningar under 2023, i kombination med att inflationen sedan föll tillbaka resulterade i höga reallöneökningar, säger Tobias Brännemo.
Trots den stora reallöneökningen under 2023 hamnar 2023-års vinnare på den undre halvan vid en jämförelse av utvecklingen sedan 1998.
– Jämför man löneökningarna efter att Industriavtalet kom till och fram till idag är Sverige tillsammans med Finland och Norge i stället de tre länder med den högsta reallöneökningen. Sett till hela perioden har Sverige haft mer än dubbelt så hög ökning som alla de länder som hade en ökning under 2023, säger Tobias Brännemo.