Ny EU-lag ger samordnad europeisk sjukvård med fokus på data

Svensk hälso- och sjukvård tampas med ett antal stora utmaningar. Det handlar om allt från övergripande problem med finansiering och att rekrytera personal, till mer specifika saker som att ordna tillgång till data från ett flertal isolerade system och datakällor. Brister vad gäller tillgång data innebär att de potentiella fördelarna med AI, dataanalys och automatisering inte kan nyttjas fullt ut.

Men nu finns det hopp om nya möjligheter, tack vare EHDS som är en förordning om ett gemensamt europeiskt hälsodataområde. Syftet är att garantera medborgare i EU-länderna vård och att hämta ut recept i alla EU-länder.

Den grundläggande tanken med EHDS är att skapa en gemensam digital infrastruktur för de olika hälso- och sjukvårdssystem som finns i alla EU-länder. Det är lättare sagt än gjort. Det ställer krav på teknisk integration mellan alla olika system och datakällor som finns. Det har inte låtit sig göras än, men kanske är möjligt när EHDS blir tvingande i form av lagar i alla EU-länder.

Att ordna teknisk integration är bara en del av det arbete som krävs. Data måste struktureras och delas i format som kan läsas av alla system, verksamheter och organisationer.

Hälso- och sjukvården kan titta på finanssektorn för mer inspiration. I banksektorn drivs exempelvis EU-direktivet PSD2 som initiativ. Det finns redan tecken på att det är på väg att transformera bankväsendet, tack vare delad tillgång till data, även om vi befinner oss i början av utvecklingen.

Arbetet med open banking, som det kallas, leder inte bara till effektivare verksamhet för existerande aktörer, som banker, och bättre möjligheter för nya företag att lansera nydanande finansiella tjänster. Det leder också till transparens gentemot kunderna. För att uttrycka det enkelt, blir det enklare för folk att få koll på sin ekonomi och att välja de tjänster som passar dem bäst. Inom hälso- och sjukvården skulle transparens till exempel kunna yttra sig i att individer får enkel tillgång till sina journaler, oavsett var de befinner sig i EU.

Om patienter får bättre kontroll över personlig data går det att förbättra och effektivisera kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen. Det går att individanpassa vården i högre grad, med mer individanpassade vårdplaner, och i förlängningen kan patienter få tillgång till bredare utbud av vårdtjänster.

På sikt kommer högre datakvalitet som förhoppningsvis blir följden av ökad transparens att driva framsteg inom telemedicin, precisionsmedicin, individanpassade hälsoappar och bättre integrerade vårdsystem. Det finns gott om lågt hängande frukter.

Den kanske allra största vinsten gäller standardiserade datamodeller. Det är inget som patienter ser direkt, men som leder till högre vårdkvalitet. Standardiserade datamodeller gör det möjligt att ta fram öppnare APIer som är enkla att integrera mot för alla vårdaktörer. Det skulle även öppna för tredjepartsaktörer med ambitioner att skapa innovativa nya vårdtjänster.

Det är hög tid för alla inblandade att börja samarbeta om enhetlig datahantering och standardiserade datamodeller inom hälso- och sjukvården. Det gäller i staten och regionerna, såväl privata vårdföretag och leverantörer av lösningar. I en ideal värld deltar också patienterna.

EHDS har potential att bli ett viktigt steg på vägen. Det kommer dock krävas ändamålsenliga plattformar för enhetlig hantering av data och integrationen inom ekosystemet.

Stefan Markovski, Skandinavienchef på InterSystems