"Nordiskt samarbete krävs mot bedrägerier och penningtvätt"

På en skala mellan 0 till 10 får Sverige en indexsiffra på 4,7, vilket är betydligt högre än Danmark (4,02), Norge (3,75), och Finland (2,98). Bara i Sverige beräknas den kriminella ekonomin omsätta uppemot 150 miljarder kronor per år.

Brottsligheten som etablerat sig i Sverige sprider sig nu till andra länder på jakt efter större intäkter och oexploaterade marknader.

Under ytan av organiserad brottslighet är penningtvätt och finansiella bedrägerier avgörande för att säkra nätverkens brottsvinster och existens. Penningtvätt möjliggör för kriminella nätverk att legitimera eller dölja sina tillgångar från rättsväsendet, göra vinster och återinvestera illegala medel i ytterligare kriminalitet eller terrorism. Både tillgång och efterfrågan inom området för penningtvätt är höga, där efterfrågan drivs av vinstnivån samt av svårighetsgraden att få tillgång till det finansiella systemet.

Pengarna som kriminella i Sverige drar in på bedrägerier uppgick till 7,5 miljarder kronor under 2023, en ökning från 5,8 miljarder kronor under 2022. Mörkertalet beräknas enligt polisen ligga på mellan 2 och 2,9 gånger den totala omsättningen som anmäldes till myndigheten. Omsatt i kronor skulle det innebära brottsvinster på 15,3 till 21,4 miljarder kronor under 2023.

Privatpersoner drabbas kanske värst då de ofta står sämst rustade för att hantera brotten som de utsätts för. Det blev inte minst smärtsamt tydligt i Uppdrag Gransknings viktiga reportage tidigare i år. När vi på Tietoevry Banking gav undersökningsföretaget Yougov i uppdrag att fråga svenskarna om hur de ser på bedrägerier visade det sig att 13 procent uppger att de antingen själva har blivit utsatta för finansiella bedrägerier, eller har en familjemedlem som blivit det, under de senaste tolv månaderna. Det motsvarar alltså över en miljon svenskar som på ett eller annat sätt drabbats.

Utöver de direkta personliga tragedierna och förlusten av pengar, vet vi att konsekvenserna också slår hårt mot samhället i stort, bland annat när allt större resurser hos banker, företag och myndigheter går åt till att förhindra brott och administrera den ökade mängden anmälningar. Bedrägerierna får också stor negativ påverkan på människors tillit till andra, företag och olika system och lösningar.

För att möta den utbredda kriminaliteten sker nu omfattande åtgärder och resurstillskott till de brottsbekämpande myndigheterna. Men i debatten glöms det lätt bort att de kriminella rör sig bortom landsgränserna. Därför behövs en samordnad nordisk insats för att bättre upptäcka, förhindra och lagföra kriminella som livnär sig på bedrägerier och penningtvättbrott, de brottstyper som till stor del möjliggör nätverkens existens.

För att effektivt bekämpa gränslös kriminalitet som bedrägerier och penningtvätt, behövs ökad informationsdelning mellan nordiska länder och institutioner. Exempelvis kan andra länder lära av nyinrättade svenska Utbetalningsmyndigheten. Vidare är utökad samverkan mellan offentliga och privata sektorer, inklusive banker, polis och finansinspektioner, avgörande.

Användning av ny teknik, särskilt AI, kan förbättra identifieringen och övervakningen av transaktioner, vilket minskar den manuella handläggningen och mängden falska positiva resultat. För att detta ska bli framgångsrikt måste investeringarna öka och regelverket för AI-tillämpning bli tydligare, annars riskerar alltför strikta lagkrav att gynna de kriminella.

Trots att varje land har sina unika utmaningar är det uppenbart att samordnade insatser behövs. Genom att dela information, använda ny teknik och utöka samarbetet kan de nordiska länderna mer effektivt bekämpa denna allvarliga brottslighet, som hotar både ekonomin och den sociala tilliten.

Clarence Therstam
Säljansvarig Financial Crime Prevention hos Tietoevry Banking