Negativ Baltikum-effekt på kronan

Vid lunch var euron rekorddyr. Det osäkra läget på finansmarknaden i Baltikum är en bidragande orsak.

Enligt Lars Christensen, chefsanalytiker på Danske Bank i Köpenhamn, beror kronans fall dels på den allmänna riskaversionen på marknaden, med börsnedgångar. Därtill bidrar det osäkra läget i Baltikum, där de svenska storbankerna har en utlåning på omkring 500 miljarder kronor.

Vid lunchtid noterades en topp på över 10:98 kronor per euro, men därifrån studsade kronan snabbt upp till omkring 10:94 kronor per euro. Kurserna kan jämföras med en stängningskurs i fredags på 10:87 kronor per euro.

Samtidigt kostade en dollar vid klockan 13 omkring 7:91 kronor, jämfört med 7:77 i fredags.

– Riskaversionen på marknaden är normalt negativ för svenska kronan. Men Baltikum-effekten finns fortfarande, det råder det ingen tvivel om. Både för den svenska kronan och de öst- och centraleuropeiska valutorna, säger Christensen till TT.

Devalveringsoron i Lettland tvingade landets centralbank att lägga ut 237,3 miljoner euro (motsvarande 3,7 miljarder kronor) i stödköp förra veckan.

Valutapolitiken syftar till att öppna för införandet av euron i Lettland om 3-4 år, men den har ifrågasatts till följd av den djupa recession och finanskris som drabbat landet.

Stödköpsnivån är den högsta på en vecka hittills i år. Under veckan före spenderade centralbanken totalt 134,5 miljoner euro på stödköp.

De massiva stödköpsaffärerna har skapat en brist på likviditet i Lettlands banksystem, vilket pressat upp ränteläget i landet till högre nivåer än under krisen i höstas, som slutade med att en av landets största banker fick räddas av staten, som i sin tur räddades av ett stödpaket på totalt 7,5 miljarder euro från IMF, EU och Sverige.

Lettlands regering har konsekvent avvisat alla tankar på en devalvering av den lettiska laten.

Sedan årsskiftet har Lettland inte fått några utbetalningar av stödlånen då landets budgetunderskott överskrider de villkor som sattes upp i december.

Liksom många andra väntar sig Lars Christensen besked om när nästa utbetalning av lån till Lettland ska komma från långivarna IMF, EU och Sverige någon gång i början av veckan.

– Det skulle vara jättepositivt för kronan om de får en IMF-utbetalning. Det skulle lösa de kortsiktiga finansieringsproblemen i alla fall.