Nationell säkerhet spelar en allt större roll i USA:s ekonomiska politik, där frågor om spionage och teknik med dubbla användningsområden driver fram en mer protektionistisk hållning.

Sedan terrorattacken den 11 september 2001, coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har nationell säkerhet blivit allt mer kopplat till ekonomiska beslut.

Kina spelar också en central roll i denna utveckling.

Oro för spionage

Förändringen reflekteras bland annat i Bidenadministrationens planer på att införa 25 procent tull på kinesiska kranar vid amerikanska hamnar, rapporterar Financial Times.

Medan tullarna syftar till att stärka USA:s inhemska tillverkning, finns också oro för att dessa kranar skulle kunna användas för spionage och för att övervaka känsliga militära transporter.

Andra åtgärder inkluderar höjda tullar på kinesiska varor som halvledare och elbilar, samt exportkontroller på avancerad teknologi, för att motverka Kinas militära modernisering, uppger den tyska tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik.

Påverkat relationerna med allierade

USA:s åtgärder har kritiserats hårt av Kina. Men trenden har inte bara påverkat relationerna med Kina, utan även med nära allierade som Japan och EU, där oron för en mer protektionistisk och oförutsägbar amerikansk handelspolitik växer​, skriver Yahoo News.

Samtidigt har Japan och EU tvingats svara på de växande spänningarna med Kina, där de balanserar sina egna ekonomiska intressen med nationell säkerhet.

Läs även:
USA och Kina i hemliga samtal: Vill undvika storkonflikt. Realtid
Danmarks statsminister: EU måste bli mindre beroende av Kina. Realtid