Mats Persson (L): "Vi vill inte gulla med SD"

Söndag den 11 september går svenska folket till valurnorna för att rösta fram de som ska styra Sverige kommande fyra år. Åtta personer går i täten för partiernas finanspolitik. Vilka är de, vad har de gjort tidigare och var står de just nu i brännande finanspolitiska frågor?  Realtid möter de åtta riksdagspartiernas ekonomiskpolitiska talespersoner i en serie porträttintervjuer.

Text: Ulrika Fjällborg

Den nyblivne gruppledaren för liberalerna, Mats Persson, dyker inte upp till den sedan länge inbokade intervjun. Det ber han om ursäkt för flera gånger när vi väl ses på Zoom en vecka senare. Det är inte sådan han är, säger han, uppfostrad i typiskt svensk medelklasspliktkänsla och småländsk småföretagaranda.

– Man klipper sig, passar tider och skaffar sig ett jobb. Gör sitt bästa. Man missar inte inbokade möten med journalister. Då skäms man, säger han och ler lite snett.

Han är ursäktad. Man är inte heller mer än människa, och det är mycket nu. Partiledarens avgång en halv vecka tidigare innebar rockader och därmed dubbelbokningar. När Johan Pehrson blev partiledare efter Nyamko Sabuni blev Mats Persson gruppledare i riksdagen efter Pehrson. Han tycker det är tråkigt att Sabuni slutar, men nu är det som det är och han tvekade inte när han fick frågan om att ta ledarskapet för riksdagsgruppen.

– Jag har förhandlat ett antal statsbudgetar och det känns hanterbart. Det är fem månader till valdagen och vi är fokuserade på att ta liberalerna till riksdagen.

Hur drabbar det partiet ekonomiskt om ni åker ut?
– Det kommer vi inte att göra. Många vill ha en liberal politik, säger han och hänvisar speciellt till skolfrågorna.

– Den tanken har inte ens slagit mig.

Att det går så dåligt i opinionen handlar om otydlighet, menar Mats Persson.

– Vi har vacklat hit och dit. Vi stödde S och det uppskattades inte av väljarna, därför har vi vänt tillbaka till en borgerlig regering. Januariöverenskommelsen fungerade inte.

Men det har varit interna protester kring att stödja ett regeringsunderlag som bygger på SD också?
– Vi stöder inte SD. Vi går till val för en borgerlig regering med M och KD. Men man måste kunna prata med alla.

De senaste åren har tydligt visat att det inte fungerar att ”mobba” och isolera riksdagspartier, menar han.

– Vi vill inte gulla med SD. Men vi vill använda deras inflytande. De sitter i Sveriges riksdag och har rätt till det politiska inflytande de har förtjänat.

Den ”breda mitten” som centerledaren Annie Lööf pratar om finns inte, hävdar han.

– De befinner sig på en annan planet. Man måste ha en tydlig statsministerkandidat. Vi vill ha en borgerlig regering med Ulf Kristersson som statsminister. Det blir en viktig uppgift för liberalerna att se till att politikens innehåll kantrar åt det liberala hållet.

Pratet om liberalernas identitetskris i det nya politiska landskap där det borgerliga blocket blivit konservativt ger han inte mycket för.

– Väldigt många är liberaler. Det vill säga; de ser att företag och hårt arbete – inte politiker – är det som ger jobb, vill ha ordning och reda och eget ansvar för individer. Med Liberalerna får man en borgerlig regering, en bra skola och en modern, grön klimatpolitik.

Mats Persson är uppväxt i småländska Markaryd, ”känt för värmepumpstillverkaren Nibe”, säger han, som mellanbarnet i en syskonskara på tre. Pappa var läraren som blev rektor, mamma sjuksköterskan som blev egenföretagare. Småföretagarandan och idrottsrörelse har präglat honom. Han spelade fotboll och bordtennis och var både ungdomstränare och den som drog igång bingolottoförsäljningen.

– Jag lärde mig tidigt att det gällde att ta eget ansvar och fixa grejer.

Studier i Lund blev en doktorsexamen i ekonomisk historia som handlade om hur det gick för de många arbetskraftsinvandrare som kom till svensk industri på 50-, 60-, och 70-talen när 90-talskrisen förändrade produktionsprocessen i industri.

– Det visade sig att bristande språkkunskaper gjorde det svårt att ställa om till andra jobb.

Även om han gick med i Folkpartiet som 18-åring 1998, framför allt på grund av skolpolitiken, var han inte politiskt aktiv förrän han fick frågan om att ersätta en person som blivit sjuk i regionrådet i Skåne 2009. 2014 blev han invald i riksdagen. När det gäller karriären sökte han sig aktivt till kunskapsmiljön på universitetet, medan det var mer av tillfället som gjorde honom till politiker.

– Men jag blir lätt engagerad, upprörd. Som när Magdalena Andersson ville höja skatten på sparande förra våren. Det tycker jag är ett brott mot samhällskontraktet. Människor som gör ett hederligt jobb och sparar pengar – låt dem vara i fred!

Skolan är den viktigaste framtidsfrågan för Mats Persson. Partiet vill förstatliga skolan. Det ska inte drabba skolföretagen, hävdar han.

– Friskolorna ska finnas kvar. De är viktiga för barn och föräldrar, säger han och berättar hur de just fått besked att sonen fått plats på den kommunala skola de hade som förstahandsval i familjen.

– Man ska kunna välja skola hemma vid köksbordet. Det är en stark känsla i att vi själva får ta ansvar för vår sons skolgång.

Ansvaret för skolan flyttas från kommunerna till staten, som blir friskolornas uppdragsgivare. Det ska inte spela roll var i landet man bor hur mycket pengar som satsas på skolan. Skolpengen blir rent av individuell, om Liberalerna får bestämma:  de barn som har störst behov ska ha störst skolpeng, oavsett om det beror på socioekonomisk bostadsort eller eventuella diagnoser.

– Det finns ett socialt arv och det är skolans viktigaste uppgift att bryta det, sägare Mats Persson.

Enligt honom tar det mellan fem och tio år att få ordning på problemen i svensk skola. Och det kommer att kosta stora summor:

– Det behövs miljardbelopp varje år för att bygga ut skolan.

I sin egen ekonomi är han småländskt sparsam, men inte snål, tycker han.

– Man måste ju leva också. Jag äter gärna på restaurang, men köper kans inte en latte bara så där, i onödan.

Han och sambon sköter räkningar och privatekonomi tillsammans. Han autosparar runt en tusenlapp i månaden och har bostadslån på lägenheten, ”som alla svenskar”. Men lånar gör man till bostad och renoveringar, inte gärna till anat, som diskmaskin, möbler eller bil.

– Det är viktigt att uppmuntra till sparande. Jag är övertygad om att det ger människor frihet.

Hur ser du på bankskatten?
– Den vi har nu kan vara motiverad, men vi vill inte höja en mer.

Skatten på ISK?
– Den vill vi sänka. De första 300 000 ska vara skattefria. Ann Wibble sa en gång att alla borde ha en årslön på banken. Det blev hon utskrattad för, men hon hade rätt. Vi vill stimulera till att människor skaffar sig en sådan buffert.

Vad tycker du ska beskattas?
– Sverige har höga skatter, men också höga välfärdsambitioner. Det viktigaste är att få fler skattebetalare istället för att folk lever på bidrag, inte att höja skatterna.

Men vad ska beskattas?
– Basen är det i redan har: moms, inkomstskatt, kapitalskatt och fastighetsskatt, eller -avgift som det heter nu.

Vilka skatter vill ni sänka?
– Skatten på låga inkomster, det måste löna sig att arbeta. Det måste också bli billigare och enklare att anställa, men det ska riktas mot mindre arbetsgivare där arbetsgivaravgiften är det största problemet.

Ska det återinföras en förmögenhetsskatt?
– Det tycker jag inte. Att vi inte har förmögenhetsskatt är en viktig förklaring till varför pengar återinvesteras i Sverige.

Ska företag som driver skattefinansierad välfärdsföretag kunna ta ut vinst?
– Ja, på samma sätt som Astra Zeneca när de säljer medicin till svenska sjukhus så ska det gälla för alla. Däremot får skatteflykt inte finnas. Regelverket behöver skärpas och lagstiftningen bli tydligare och hårdare. Jag tror att det finns mycket att lära av regelverket i banksektorn.

I somras diskuterade G20-länderna globala företagsskatter. Vad säger du om det?
– Det kan var motiverat med ett golv på bolagsskatten som diskuteras nu. Men det är viktigt att varje land äger beskattningsrätten. Sverige måste ha låg bolagsskatt för att attrahera företag.

Det har också diskuterats hur och var man beskattar multinationella tech-bolag och sociala medier-jättar som Google och Facebook, där tjänsterna konsumeras eller i ofta lågskatteländer där bolagen har sitt säte. Vad säger du om det?
– Det är en bra fråga och det behöver vara en kombination. Vi ser med oro på EU:s förslag som vi tror drabbar många fintech-företag och är dåligt för svenska företag. Det är viktigt att Bryssels regleringsanda inte stryper svensk entreprenörsanda.

Hur ställer du dig i frågan om bristande jämställdhet i näringslivet? Vilka krav på jämn könsfördelning ska bolagsstyrelser ha?
– Det är en viktig fråga och det ligger ett stort ansvar på näringslivet att se till att det är jämställt. Men det är en större fråga än kvotering i bolagsstyrelser, det måste valberedningarna ta större ansvar för.

Om du inte var yrkespolitiker – vad skulle du jobba med då?
– Jag är nog kvar i akademien. Men kanske i näringslivet. Jag vill vara med och påverka och göra samhället bättre. Just nu är jag mest fokuserad på mitt nuvarande uppdrag.

Vilket är ert främsta politiska projekt?
– Få till en borgerlig regering. Få ordning på skolan. Bryta bidragsberoendet. Få till en modern klimatpolitik.