Realtid

Djävulen sitter i detaljerna – så planerar du ett perfekt kök

Jens Linder
Jens Linder, Realtids mat-och dryckesskribent, delar med sig av sina bäst tips när det gäller planering av ett nytt kök. Foto (porträttbild): Stefan Wettainen, från kokboken Andra långkok (Bonnierfakta) av Jens Linder.
Realtid.se
Uppdaterad: 10 feb. 2022Publicerad: 10 feb. 2022

Dåliga diskhoar, känsliga arbetsbänkar och klena fläktar. Realtids Jens Linder slår ner på moderna kök, men ser en ljusning i nyfunkisen.

ANNONS
ANNONS


JENS LINDER
Jens Linder är kock
och journalist.
Han har även skrivit
ett flertal kokböcker.
Varje vecka delar han
med sig av matinspiration
till Realtids läsare.

Om du aldrig lagar mat i ditt kök kan du strunta i den här texten. Då kan ditt kök se ut hur som helst. Du kan öppna hämtmatslådor i en öppen planlösning med skinande blanka – men sällan använda – vitvaror. Eller värma frysmat i en mikro i polerat stål. Men tillhör du majoriteten i det här landet som faktiskt lagar mat rätt ofta, vill jag gärna tipsa om hur man undviker praktiska misstag när man inreder sitt kök.

Vi lever in en tid där köken är både ypperliga och usla. Redan för trettio år sedan började de solida och noga planerade funkisköken ge vika för en friare inredningsstil. På gott och ont. Så härligt med mer rostfria kylar och spisar, tjusiga fläktar och arbetsbänkar av de mest skilda material – ek, betong och marmor. Köksbutikerna var – och är sedan dess – fulla med enorma möjligheter.

Allt fler slog ut en vägg mellan kök och matsal och fick ett öppet matrum där många kunde vistas på en gång. Så småningom kom ännu elegantare kylar med ismaskin, spisar med varmluftsugn och självrengöring på hög temperatur. Minimalismen blev idealet. Handtag fälldes in eller uteslöts helt. Lådor gled ljudlöst på skenor och försågs med dämpare. Espressobryggare, kolsyremaskiner, tjusiga japanska knivar och kanske en smäcker stavmixer tillhörde den sparsmakade inredningen.

”Med den friare stilens intåg glömde många – både inredare och kunder – bort funktionaliteten. Köken blev mer svårjobbade och mindre hållbara.”

Och på sätt och vis är dessa spartanska kök mycket bra. De är lätta att göra rent, och i ett stort öppet rum kan många vistas samtidigt. Någon lagar mat, någon gör sina läxor, någon tar ett glas vin. Vackert så. Men djävulen sitter i detaljerna. Med den friare stilens intåg glömde många – både inredare och kunder – bort funktionaliteten. Köken blev mer svårjobbade och mindre hållbara.

Funktionalismen tog sin början mot slutet av 1920-talet. Och i köken märktes nog skillnaden mot den tyngre, mer opraktiska sekelskiftesstilen mest. Med tiden provade man sig fram till idealiska bänkhöjder. I särskilda testkök fick husmödrar arbeta i tusentals timmar medan man kartlade deras rörelsemönster samt behov av förvaring och hjälpmedel. Men det fanns även skönhet i det nya. Proportionerna var regelbundna och återkommande – ljusinsläppet stort. 

Inte undra på att nyfunkis idag är en trend som bara växer. Den som vill omvandla sitt kök idag bör nog snegla på funktionalismen, precis som allt fler kökstillverkare gör. Här några punkter att betänka.

ANNONS

planlosning.jpg

Planlösning 
Det finns något djupt sympatiskt med öppna kök. Men nackdelen är att matoset sprids över halva huset. Kök och matsal i ett är en god idé, men kök och allrum ihop kan efter hand få soffor och fåtöljer att lukta korvkiosk. Yta i all ära, men se upp med att bygga alltför stora kök. För många och långa arbetsbänkar gör bara att ni får springa mer. Bättre då att ha det mesta inom räckhåll och klara av ett moment i taget, städa upp och gå vidare. 

Solitt trä
Om ni lägger ner riktigt mycket pengar på ett helt nytt kök kan det vara värt att satsa på stommar i solitt trä. Detta är dock lättare sagt än gjort, när till och med riktigt dyra köksfirmor som regel använder spånskivor och träfiberskivor, vilket ger instabila och fuktkänsliga skåp och bänkar. Kanske ska man överväga att låta en snickare platsbygga stommarna. Fronterna kan man byta som man vill, men riktigt trä ger ett kök som står sig länge länge. Den nästa bästa lösningen är att se till att det inte finns en massa öppna spånytor där vatten kan leta sig in.

ANNONS

diskho.jpg

Två hoar
Se till att det finns två hoar i diskbänken. Man ska kunna ställa grovdisk i den ena och samtidigt skölja grönsaker i den andra. Eller diska och skölja. För det är inte särskilt praktiskt att hela tiden behöva köra kastruller i diskmaskinen. De flesta stekpannor och många knivar behöver dessutom handdiskas. En traditionell rostfri diskbänk i plåt med rejäl tjocklek (minst 1 mm) och med rundande uppåtgående kanter (så att vattnet inte rinner ut på golvet) är idealiskt. Plåten är mjukare än sten och tåligare än porslin, så både serviser och hoar löper mindre risk att gå sönder om man råkar tappa något. Dessutom är det skonsammare för kroppen att arbeta på en plåtbänk med lite svikt, än på en stum stenskiva.

En tålig bänk
Köksbänkar ska tåla köksarbete. Undvik ekträ, körsbär, valnöt och mahogny som innehåller mycket garvsyra och får svarta fläckar av grytor och redskap i järn. Marmor är känsligt för syra (och används professionellt mest i bagerier). Betong, som var trendigt länge, är tåligt men får lätt en fet beläggning med tiden. Välj istället tåliga träslag – som bok, ask, lönn och björk. Ta reda på hur träet är behandlat och om det fått mogna ordentligt, annars riskerar det att spricka. Ett lika bra val är laminat, som är tåligt och finns i hundratals utföranden, från blodrött till mönster som klassikern Virrvarr. Det är nog kanske ett ännu bättre val. Professionella kök brukar ofta byggas helt i rostfritt, vilket är praktiskt men kan ge ett kallt intryck och lite väl ekande akustik, i alla fall i kaklade kök.

ANNONS

matos2.jpg

Fläkt
Det finns så många coola och snygga fläktar. Men glöm inte bort vad de är till för. Undersök noga hur mycket de suger och hur högt de låter. Och se till att kåpan inte är underdimensionerad. Sätt heller inte fläkten för lågt över spisen. Dels kan det vara en brandfara (gammalt fett i filtret kan fatta eld), dels slår man lätt i huvudet.

skafferi.jpg

Kallskafferi
Det är en urgammal strategi att ha ett naturligt ventilerat utrymme för de många råvaror som trivs bäst i svala temperaturer (8–12 grader). Långt tillbaks var det visthusbodar, under funkisen hade man små ventilförsedda skafferier som sedan rationaliserades bort. Nu är skafferier högsta mode igen. Med rätta, för där mår frukt, grönsaker, färska örter och syrningar allra bäst. Konstruktionen förbättrar också luftcirkulationen i köket. Har ni möjlighet, så skaffa ett kallskafferi. Ska ni renovera ett gammalt kök med befintligt skafferi, tänk efter noga innan ni tar bort det.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS