"Vi behöver vänja oss vid tanken på högre räntor"

–Efter en stark avslutning på förra året räknar vi nu med en svagare tillväxt under första halvåret i år mot bakgrund av kriget i Ukraina. Hushållens konsumtion och företagens investeringar utvecklas svagare än vi tidigare trott. Men löneökningstakten blir högre framöver, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson i en skriftlig kommentar.

Inflationen steg redan i pandemins spår och drivs nu upp ytterligare på grund av kriget. Den höga ökningstakten bidrar till sjunkande reallöner och minskar hushållens köpkraft, konstaterar Swedbank. Under inledningen av 2022 har inflationen stigit brett, fler företag har börjat höja priser till konsumenter och Swedbank spår att det kommer fler prishöjningar framöver. 

Under våren förväntas inflationen nå 6 procent och Riksbanken väntas därför tidigarelägga åtstramningen av penningpolitiken. Swedbanks prognos är att Riksbanken börjar höja reporäntan med 25 räntepunkter i april och fortsätter höja med 25 punkter vid varje penningpolitiskt möte till och med april 2023, då reporäntan bedöms ligga på 1,5 procent. 

–Vi behöver vänja oss vid tanken på högre räntor. Vår prognos visar att den höga inflationen får Riksbanken att strama åt penningpolitiken klart snabbare än vad man hittills tänkt sig och höjer redan i april. Samtidigt kan man inte utesluta att Riksbanken tydligt signalerar i april om en förestående räntehöjning och sedan höjer räntan med 50 punkter vid junimötet, säger Mattias Persson. 

Enligt Swedbank Outlook väntas bostadspriserna stiga med knappt 5 procent i år. 

–I takt med att bolåneräntorna stiger kommer potentiella bostadsköpare att se en dämpad real disponibel inkomstökning. Från andra halvåret i år och under hela nästa år räknar vi därför med ungefär oförändrade priser på bostadsmarknaden, säger Mattias Persson.

Den ekonomiska tillväxten mattas av i skuggan av kriget i Ukraina och tillväxtutsikterna revideras ner. Global tillväxt väntas landa på 2,7 procent 2022 och 3,3 procent 2023, en nedrevidering från 4,1 procent 2022 och 3,8 procent 2023 i prognosen i januari. Svensk ekonomi förväntas växa med 2,8 procent 2022, en nedrevidering från 3,4 procent i den förra prognosen. Energi- och råvarupriser förväntas ligga kvar på en hög nivå efter den kraftiga stigningen. 

Finanspolitiken blir mer stöttande sedan kriget i Ukraina helt ändrat förutsättningarna. Säkerhetspolitiken genomgår en betydande omsvängning, höjda försvarsanslag diskuteras och flyktinginvandringen ökar när människor flyr Ukraina. Höga priser på bland annat drivmedel och el har lett till nya stödpaket. Offentlig konsumtion väntas bli högre både i år och nästa år och transfereringarna till hushållen väntas bli mer omfattande under 2022. Budgetunderskottet väntas bli 0,5 procent av BNP i år, och den offentliga skulden förväntas uppgå till knappt 31 procent av BNP 2023.

-–Finanspolitiken läggs nu om i en mer expansiv riktning till följd av den ökade osäkerheten och kriget. Men Sveriges statsfinanser är fortsatt starka trots satsningar på försvar och krisåtgärder, säger Mattias Persson.