På bara några månader har Donald Trump vänt upp och ner på USA:s roll i världen. I hjärtat av den nya strategin ligger ett explosivt koncept: Mar-a-Lago-accorden.
Trump gör världspolitik till business – och världen till kund


Mest läst i kategorin
I KORTHET
- Under Donald Trumps nya mandatperiod vill USA ta betalt för sin globala roll – i form av militärt beskydd, ekonomiskt tillträde och dollarns dominans. Strategin har fått namnet ”Mar-a-Lago-accorden”.
- Trumps chefsekonom Stephen Miran föreslår att USA ska använda tullar, skuldomstrukturering och valutapolitik för att omförhandla maktfördelningen i världsekonomin.
- Kritiker varnar för att USA överger ett regelstyrt system till förmån för godtycklig maktkoncentration, där affärsuppgörelser ersätter institutioner – med ökad osäkerhet, korruption och instabilitet som följd.
Sammanfattat med hjälp av AI och kvalitetssäkrat av Realtid
USA bör använda sin ekonomiska tyngd – dollarn, skulden och marknadstillträdet – som påtryckningsmedel i en ny global omförhandling av maktfördelningen.
Det menar ekonomen Stephen Miran, som i mars utsågs till ordförande för Donald Trumps ekonomiska råd.
Missa inte: Snart lånar USA mer pengar än under andra världskriget. Realtid
Idéerna i hans policyessä ”En användarguide för att omstrukturera det globala handelssystemet” började redan cirkulera i november, kort efter USA-valet.
I dag är idéerna mer kända som ”Mar-a-Lago-accorden”, döpta efter presidentens residens i Florida.
Bokstavligt eller strategiskt
”USA ska inte längre bära systemet. Det ska prissätta det”, skriver Ivar Arpi i Affärsvärlden och sammanfattar strategin som ett slags ny merkantilism.
USA erbjuder inte längre stabilitet gratis – utan dess roll som supermakt, inklusive militärt beskydd och ekonomiskt tillträde, kommer numera med en prislapp.

Aktien att köpa när Trump skakar världsordningen
Världsordningen skakar. Då finns det en svensk försvarsaktie som rusat med 30 procent på en vecka. Och aktien fortsätter stiga.
Enligt Arpi består doktrinen av tre delar: en svagare dollar, omstrukturering av statsskulden med så kallade Patriot Bonds och ett nytt säkerhetsavtal där USA:s allierade måste betala – bokstavligen eller strategiskt – för fortsatt samarbete.
Senaste nytt
Tullar som sanktioner
Dagens Industris Felicia Åkerman beskriver Mar-a-Lago-accorden som en ”hypotetisk uppgörelse” och noterar att Trump-administrationen redan har genomfört flera av de verktyg som Miran skissar upp.
Bland annat används tullar som sanktioner och USA har börjat ifrågasätta sina säkerhetsgarantier till traditionella allierade.
Läs även: Forne bankiren Macron vill utmana dollarn med euron. Dagens PS
Men Åkerman påpekar att själva valutaförsvagningen, som är ett centralt mål enligt Miran, inte nödvändigtvis drivs av denna strategi.
Den svagare dollarn beror enligt henne snarare på sämre tillväxtutsikter och lägre räntor i USA.
Individer istället för institutioner
En mer oroande bild tecknas av ekonomerna Filipe Campante och Ray Fisman.
De varnar för att USA håller på att överge ett regelstyrt system till förmån för en ”personalistisk” modell – där makten koncentreras till enskilda individer och godtyckliga affärsuppgörelser ersätter förutsägbara institutionella processer.

Trumps inlägg skapar kaos: ”Väntar på att han ska vakna”
Ett tweet från Donald Trump kan rasera veckors planering.
”Om du tar bort maktdelning och institutionella spärrar, kan du inte räkna med att demokratin fungerar som tidigare”, skriver de i Bloomberg.
Campante och Fisman varnar för att den nya modellen ”skapar osäkerhet, minskar investeringar och ökar risken för korruption”.
En nyordning?
Särskilt oroade är ekonomerna över det breda mandat som Trump har gett techmiljardären Elon Musk och effektiviseringsdepartementet DOGE.
Uppdrag att skära i USA:s utgifter sträcker sig över hela statsapparaten – med närmast otydliga gränser, menar Campante och Fisman.
Missa inte: Pensionsfonden svartlistar Tesla: ”Tålamodet är slut”. E55
Det återstår att se om Mar-a-Lago-accord förblir ett teoretiskt maktspel eller utvecklas till en faktisk nyordning.
Men klart är att Trumpadministrationen inte bara vill förändra hur världen handlar med USA – utan också hur USA styr sig självt.

Carney klipper bandet – nu vänder Kanada USA ryggen
När relationen mellan Kanada och USA går in i en ny och frostigare fas, väljer premiärminister Mark Carney en oväntad riktning.