Realtid

Swedbanks chefsekonom kritisk mot pristak på el: ”Ger ingen effekt”

Statsminister Magdalena Andersson får bakläxa av Swedbanks chefsekonom Mattias Persson för förslaget om pristak.
Statsminister Magdalena Andersson får bakläxa av Swedbanks chefsekonom Mattias Persson för förslaget om pristak. "Om man inför ett pristak på el så innebär det att det inte spelar någon roll vad man förbrukar," säger han.
Anders Frick
Uppdaterad: 24 aug. 2022Publicerad: 24 aug. 2022

Ett högkostnadsskydd för elpriser är en dålig idé. Istället måste hushåll och företag stimuleras att sänka eller styra om elförbrukningen på andra sätt. Det säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson till Realtid.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Nyligen presenterade regeringen ett förslag om högkostnadsskydd – ett pristak – på elpriser. Trots socialdemokratins starka närvaro i Swedbanks styrelserum så tycker Swedbanks chefekonom Mattias Persson att förslaget är dåligt.

– Om man inför ett pristak på el så innebär det att det inte spelar någon roll vad man förbrukar. Vi måste alla, hushåll som företag, bli bättre på att minska elförbrukningen på sådant som vi kanske inte borde förbruka el på eller styra om elförbrukningen till andra tidpunkter på dygnet. Ett pristak på el ger ingen effekt på en sådan förändring, säger Mattias Persson till Realtid.

Han är inte kritisk till subventioner per se, men menar att de måste utformas smart.

– Det handlar inte om att inte stödja hushållen, men med ett pristak så försvinner incitamentet till förändrat förbrukningsbeteende. Norges lösning om riskdelning när elpriset steg över en viss nivå var rätt så smart: Ju mer el man konsumerade, desto mer behövde man betala även om elen i viss utsträckning subventionerades, säger Mattias Persson.

Det låter som om att du också förordar timdebitering bland landets elkonsumenter?
– Ja, om vi ska få flexibilitet så är det timdebitering som vi borde ha. Det kanske inte passar alla hushåll, men med timdebitering kan man lättare påverka den egna elräkningen. Då kan man exempelvis ladda bilen på natten istället för när det är som dyrast. Det finns många saker som hushåll och företag borde tänka igenom kring hur man använder energi, säger han.

Vad kan vi i Sverige göra för att minska påverkan från energikrisen?
– Den ena faktorn bakom energikrisen är ju kriget i Ukraina, där Ryssland använder gas som en del i krigföringen – och det går tyvärr inte at göra så jättemycket åt. Den andra faktorn är de stora prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige och här måste Svenska Kraftnät definitivt bygga mer överföringskapacitet. De har inte alls gjort investeringar i linje med de krav som har ställts på bolaget, men nu är det hög tid att bygga ut kapaciteten, säger Mattias Persson.

I konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook  talas om fortsatta höjda räntor och en kostnadschock för hushållen. Hur stor är risken för en total kraschlandning?
– Den är betydande. Vi förväntar oss en mild lågkonjunktur, samtidigt som inflationen är hög, bred och ihållande. Vi har kriget i Ukraina och en utveckling i Kina som vi inte vet vart den tar vägen. Vi har också höga energipriser som kan bli ännu högre. Så ja, det kan bli ännu värre, säger Mattias Persson.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS