Orderingången i svenska industrin störtdök i januari med 6,1 procent jämfört med ett år tidigare, skriver TT.
Sedan dess har inköpschefsindex, PMI, visat positiva tecken efter att ha stigit till 54,0 i maj – den högsta nivån på två år, främst tack vare en ökad orderingång.
Trots att PMI tidigare varit en osäker indikator verkar industrin nu vara på väg mot normala nivåer, skrev Dagens Industris Viktor Munkhammar för två veckor sedan.
”Ett förlorat år”
Men nu flaggar arbetsgivarsidan för rekordlåg lönsamhet, stillastående tillväxt och minskad efterfrågan.
Året ser trots allt ut att bli riktigt dyster för den svenska industrin.
”2024 blir ett förlorat år när vi tittar på industrins produktionsvolymer. Vi är i lågkonjunktur”, säger Teknikföretagens vd Pia Sandvik till Dagens Industri.
7 000 industribolag
Samtidigt hopar sig utmaningarna: klimat och hållbarhet, kompetensbristen och bristen på förutsägbara politiska riktlinjer.
”Vår industri står redo med enorma investeringar som blir lönsamma först efter 20-30 år”, säger Jonas Hagelqvist, vd på IKEM, Innovations- och kemiindustrierna.
Tidningen har talat med vd:arna för fyra av Sveriges största arbetsgivarorganisationer.
Tillsammans representerar de 7 000 svenska industribolag som sysselsätter 1,2 miljoner personer.
Avgörande faktorer
Samtliga är överens om att långsiktiga strategier och ökad satsning på forskning och utveckling är avgörande för svensk industri.
Det finns också en bred enighet om behovet av stödjande EU-politik, samt nationella åtgärder för att stärka konkurrenskraften för svenska industribolag.
”Även det geopolitiska läget påverkar”, säger Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman.
Läs mer:
Försvarsjättarnas stora sorg: ”Kommer inte vara lätt”. Realtid
Facket kräver högre löner än på tio år: ”Orimligt”. Realtid
Splittrat EU kan slå mot Sverige: ”Helt beroende”. Realtid
