Storbankernas marknadsandel på bolån fortsätter nedåtgående trend

Vid årsskiftet stod storbankerna för 58 procent av bolånemarknaden i Sverige. Samtidigt fortsätter Retailbankerna växa inom segmentet och hade vid årsskiftet en marknadsandel på 18,4 procent. Det framgår av Finansinspektionens Bankbarometer, som publicerats på onsdagen.

Sedan början av pandemin har inlåningen vuxit snabbt och penningpolitiken har lett till ovanligt mycket likviditet i ekonomin. Detta har bidragit till att bankernas behov av marknadsupplåning har minskat. Denna trend höll i sig även under andra halvåret 2021.

Lönsamheten på bankmarknaden visar en fortsatt uppåtgående trend, men är något lägre än innan pandemin. Provisionsnettot har varit en drivande faktor i den positiva utvecklingen.

Värdepappersbankerna fortsätter att visa upp hög en lönsamhet till följd av ett stort inflöde av både kunder och sparande. Deras avkastning på eget kapital uppgick till 48 procent 2021.

Konsumtionskreditföretagen som grupp uppvisade en negativ lönsamhet 2021. Men om man exkluderar Klarna, som befunnit och fortfarande befinner sig i en fas av hög expansion med jämförelsevis väldigt höga kostnader, så låg tillväxttakten för konsumtionskreditföretagens lönsamhet på 5,4 procent.

De svenska bankerna lånar i huvudsak ut till hushåll och företag i Sverige. Under det senaste årtiondet har storbankernas andel av utestående lån minskat. Det beror bland annat på ökad konkurrens. I början av 2011 stod storbankerna för 59 procent av den totala utlåningen till allmänheten i Sverige. I slutet av 2021 hade denna andel sjunkit till 55 procent

De tre svenska storbankerna har även omfattande verksamhet utanför Sverige. Av den totala utlåningen till allmänheten, inklusive utlåning utanför Sverige, stod storbankerna för 71,5 procent vid utgången av 2021.

Utlåningen till hushåll med bostäder som säkerhet, från svenska banker ökade med 4,2 procent under 2021, vilket är något lägre jämfört med åren innan pandemin. Då var den årliga procentuella förändringen mellan 5 och 8 procent.

Utlåningen till hushåll uppgick till 64,6 procent av bankernas totala utlåning till allmänheten i Sverige. Inom detta segment utgör bolån den största andelen. Under 2021 ökade bankernas utlåning inom Sverige med bostäder som säkerhet med 6,9 procent. Det är den högsta tillväxten sedan 2017.

Fram till pandemin har konsumtionslånen uppvisat en relativt hög årlig procentuell förändring. Under pandemin ökade dock konsumtionslånen i en allt långsammare takt. Nu växer de återigen som innan pandemin, med en årstakt på 7,0 procent.

Utlåning till icke-finansiella företag visar samma mönster, och ser ut att närma sig de tillväxtnivåer som de uppvisade innan pandemin. För 2021 blev tillväxttakten 4,6 procent.

Bankernas utlåning finansieras dels av marknadsupplåning i form av säkerställda och icke-säkerställda obligationer, dels av inlåning från allmänheten. Sammantaget uppgick de svenska bankernas totala finansiering till 9 125 miljarder kronor. Under 2021 steg inlåningen från allmänheten med 10,3 procent. Under det fjärde kvartalet sjönk den dock något.

Sedan början av pandemin har inlåningen vuxit snabbt och penningpolitiken har bidragit till ovanligt mycket likviditet i ekonomin. Detta har lett till att bankernas inlåning från allmänheten har ökat och att behovet av marknadsupplåning därmed har minskat. Marknadsfinansiering utgör fortfarande en hög andel av de svenska bankernas finansiering jämfört med snittet hos banker i andra EU-länder. Vid utgången av 2021 stod marknadsupplåningen för 48,5 procent av bankernas totala finansiering.

De svenska bankernas avkastning på eget kapital har under de senaste åren varit god och högre än för andra europeiska banker. Under den inledande fasen av pandemin minskade dock lönsamheten. Det förklaras främst av högre kreditförlustreserveringar med anledning av de effekter som pandemin förväntades orsaka. Under 2021 uppgick avkastningen på eget kapital till 10,7 procent, vilket är nästan samma nivå som innan pandemin (se diagram 8). Den stärkta lönsamheten beror bland annat på ett starkt provisionsnetto. Bankernas kostnader i förhållande till intäkterna (K/I-kvot) var 49 procent för fjärde kvartalet 2021. Det är 2 procentenheter lägre än i slutet av andra kvartalet, och nästan 5 procentenheter lägre än motsvarande kvartal 2020.

Ett mått på kreditkvaliteten, och därmed en indikation på framtida kreditförluster, är storleken på bankernas problemlån. Andelen problemlån i relation till den totala utlåningen ökade i början av pandemin, men har sedan dess minskat något i takt med att den ekonomiska situationen förbättrats. I slutet av 2021 uppgick andelen problemlån till 1,2 procent av bankernas totala utlåning.

Räntenettot är den viktigaste intäktskällan för de flesta av de svenska bankerna. I slutet av 2021 uppgick räntenettomarginalen till 1,5 procent. Det är marginellt högre än innan pandemin trots att räntenettot minskade marginellt under andra halvåret.

Under de senaste åren har kreditgivare utanför den traditionella banksektorn etablerat sig på den svenska bolånemarknaden. Dessa aktörer finansierar inte bolån med inlåning och behöver därför inte tillstånd som bank eller kreditmarknadsbolag.

De nya bolåneaktörerna har olika affärsmodeller, men förenas av att de ofta överför bolånen till ett närliggande företag som i sin tur överför kreditrisken till institutionella investerare. De volymer som de nya aktörerna genererar är fortfarande små i förhållande till den totala bolånestocken, cirka 48 miljarder kronor i slutet av 2021. Men tillväxttakten är fortsatt god för dessa bolag, och var 48,5 procent under 2021. Som andel av samtliga bolån i Sverige, så står dessa bolag för 1,22 procent.

Hittills har samtliga aktörer som kommit igång med sin verksamhet valt att rikta in sig på kunder med en låg kreditrisk. Det är kunder som oftast har en lägre belåningsgrad än genomsnittet för nya bolånekunder i Sverige.

De volymer som betaltjänstföretag förmedlar har vuxit snabbt under de senaste åren. Sedan 2012 har de ökat med 22,6 procent per år och låg vid slutet av året på ungefär 770 miljarder kronor. Det beror bland annat på snabb teknisk utveckling inom området, samtidigt som efterfrågan på digitala banktjänster- och lösningar har ökat.

Betaltjänstföretagen har vitt skilda affärsmodeller. Många erbjuder olika slags betallösningar, ofta inom e-handeln, medan andra i första hand är kortinlösare. Det finns även företag som erbjuder så kallad lånebaserad gräsrotsfinansiering (crowdfunding) och så kallade person-till-person-lån (peer-to-peer). Gemensamt för företagen är dock att de inte har banktillstånd och därmed inte får ta emot inlåning från allmänheten. Det innebär att de inte får ta emot betalmedel och använda dessa i andra syften än att genomföra själva betalningen. Vid utgången av 2021 fanns det 41 betaltjänstföretag. Exempel på några av de största är Bambora och Trustly.

De svenska storbankernas lönsamhet är åter på en stabil nivå under 2021, efter att pandemin påverkat lönsamheten under 2020. Normaliserade K/I-tal i kombination med högt provisionsnetto och låga kreditförluster bidrar. Utlåningen till allmänheten ökade något under helåret samtidigt som problemlånen minskade.

Den genomsnittliga lönsamheten för de tre svenska storbankerna – Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank – har under de senaste åren minskat något. Denna trend förstärktes i den inledande fasen av pandemin då avkastningen på eget kapital försämrades, främst på grund av ökade reserveringar för kreditförluster för den förväntade effekten av pandemin. Vidare beslutade FI under första halvåret 2020 om sanktionsavgifter på 4 miljarder kronor respektive 1 miljard kronor mot Swedbank och SEB för brister i arbetet att motverka penningtvätt, vilket också påverkade lönsamheten negativt.

Under 2021 har storbankernas avkastning på eget kapital förbättrats och ligger i dag på 12,3 procent i genomsnitt för det fjärde kvartalet. Det är en liten nedgång från halvårsskiftet, då denna siffra var 13 procent. De svenska bankernas lönsamhet var dock fortfarande högre i slutet av året än genomsnittet för andra storbanker inom EU och i Norden (7,3 respektive 10,0 procent).5

Kostnaderna i relation till intäkterna förbättrades under 2021 och uppgick till ca 40 procent. Det är 5 procentenheter lägre än deras K/I-kvot i slutet av 2020 och även lägre än jämföra institut i Norden och Europa. En anledning till att de svenska storbankerna har lägre kostnader är att de har kommit längre i att digitalisera sin verksamhet jämfört med andra banker i EU. Det har gjort det möjligt för de svenska storbankerna att ha färre fysiska bankkontor och en lägre personaltäthet inom många funktioner.

Utvecklingen för storbankernas räntenettomarginal har varit relativt stabil under de senaste åren. Vid utgången av fjärde kvartalet var räntenettomarginalen
1,4 procent. Samtidigt har räntenettomarginalen i EU och Norden varit avtagande under de senaste åren, i takt med fallande räntenivåer överlag.

En av anledningarna till att de svenska storbankerna har högre lönsamhet jämfört med andra kategorier av banker, är att de generellt har lägre kreditförlustnivåer. Andelen problemlån har legat stabilt på cirka 0,6 procent de senaste åren. Under 2021 minskade problemlånen något och uppgick vid årsskiftet till 0,52 procent. Det är lägre än snittet för stora banker i övriga EU som uppgick till 2,0 procent .

Retailbankernas lönsamhet ökade något under fjärde kvartalet 2021. Deras lönsamhet är i dag högre än den var precis innan pandemin. Kostnader i relation till intäkter har minskat kraftigt. Utlåningen till allmänheten steg både inom bolån och den icke- finansiella företagsutlåningen.

Gemensamt för de fyra företag som vi i rapporten benämner retailbanker – SBAB, Länsförsäkringar Bank, Skandiabanken och Landshypotek – är att de är inriktade på utlåning till hushåll samt mindre och medelstora företag, i huvudsak i Sverige. Deras fokus är på bolån och lån med annan fast egendom som säkerhet.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 7,7 procent det fjärde kvartalet 2021. Det är 0,2 procentenheter högre än vid halvårsskiftet, och i linje med den avkastning som de uppvisade innan pandemin. Räntenettot är den dominerande intäktskällan och utgjorde en majoritet av de totala intäkterna. Retailbankernas kostnader i relation till intäkter (K/I) ligger kvar på cirka 40 procent vilket är lågt ur ett historiskt perspektiv.

Retailbankernas har ökat sin utlåning till allmänheten stadigt under de senaste åren och står nu för 13 procent av den totala utlåningsstocken inom Sverige. Under 2021 steg utlåningen till allmänheten med 9,4 procent. Bostadsutlåning som utgör deras huvudsakliga verksamhet steg under samma period med 8,1 procent. Utlåningen till icke-finansiella företag växte med 15,5 procent. Under pandemin har tillväxten inom företagsutlåningen varit betydligt högre än tidigare, och denna trend har bestått under hela 2021. Konsumtionsutlåningen har varit relativt stabil under en längre tid.

Retailbankernas problemlån har minskat sedan 2015 och uppgår idag till 0,26 procent. Det är den lägsta andelen problemlån bland samtliga kategorier företag som ingår i Bankbarometern. Räntenettomarginalen är i dag på 1,06 procent. Det är lägre än både storbankernas och sparbankernas räntenettomarginaler som bägge uppgick till 1,43 procent.

Konsumtionskreditföretagens lönsamhet det fjärde kvartalet 2021 uppgick till -7,1 procent i årstakt. Det negativa resultatet kan i hög grad förklaras av Klarnas relativt stora vikt i kategorin, och deras kraftigt negativa avkastning på eget kapital.

Utan Klarna, som har befunnit sig och befinner sig i en expansionsfas, hade avkastning på eget kapital legat på 5,4 procent för 2021 för kategorin. Konsumtionskreditföretagens genomsnittliga avkastning på eget kapital har legat på låga nivåer under hela pandemin.

Konsumtionskreditföretagens kärnverksamhet är att ge ut lån utan säkerhet till hushåll. Vissa konsumtionskreditföretag köper även förfallna fordringar av andra finansiella institut.

Konsumtionskreditföretens kostnader i relation till intäkter (K/I) uppgick till 80 procent. Det är en hög nivå sett till historiken. Exkluderas Klarna, uppgick K/I- talet till 62 procent.

Utlåningen till allmänheten ökade under 2021 med 18 procent. Av den totala utlåningen står konsumtionskrediter står för 83 procent (se diagram 25).

Konsumtionskreditföretagen är den kategori av finansiella företag på bankmarknaden som har den högsta räntenettomarginalen. Deras räntenettomarginal har successivt sjunkit sedan början av 2019 och var 4,8 procent under 2021. Det är fortfarande en hög marginal i jämförelse med andra kategorier av banker. Den höga marginalen kan förklaras av en högre risknivå i utlåningen jämfört med andra banker. Den högre risknivån visar sig genom att andelen problemlån är markant högre jämfört med andra banker. Under fjärde kvartalet 2021 ökade andelen problemlån något till 13 procent.

Hög aktivitet på börsen under året har resulterat i ett högt provisionsnetto för värdepappersbankerna. Detta genererade en hög avkastning på eget kapital under perioden. Bankernas utlåning fortsatte att växa även om deras låneprodukter fortsatt utgör ett litet produktsegment.

De fyra värdepappersbankerna i Sverige (Avanza, Carnegie Investment Bank, Erik Penser och Nordnet) är inriktade på handel med värdepapper samt fond- och kapitalförvaltning. Två av dem har stort fokus på institutionella kunder samt förmögenhetsförvaltning och personlig rådgivning. De andra två riktar sig till en bredare kundkrets med digitala plattformar för att förmedla olika sparprodukter och bolån.

Provisionsnettot är en viktig intäktskälla. Det stod för 79 procent av de totala intäkterna under fjärde kvartalet 2021.

Värdepappersbankerna har haft en kraftigt ökad lönsamhet under pandemin. Deras avkastning på eget kapital är överlag hög. I slutet av 2021 uppgick avkastningen på eget kapital till 48 procent (se diagram 28). Det kan jämföras med perioden innan pandemins utbrott. Då låg avkastningen på eget kapital på cirka 23 procent i ett glidande medelvärde.

Kostnaderna i relation till intäkterna uppgick till 41 procent, vilket är 11 procentenheter lägre än i slutet av 2020.

Utlåningen till allmänheten steg under 2021 från 35 miljarder kronor till 49,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 42 procent på ett år. Det är den ökade hushållsutlåningen som varit drivande i värdepappersbankernas utlåning till allmänheten. Utlåningen är i huvudsak kopplad till värdepappersdepåer, men bolån är en växande produkt. Sett till den totala bankmarknaden är andelen fortfarande liten.

Problemlånen för leasingbolagen har ökat de senaste åren, samtidigt som företagsutlåningen ökat stadigt. Kostnader i förhållande till intäkter ligger högt i jämförelse med andra företagskategorier.

De sju leasingbolagen i Sverige har en annan affärsmodell än de traditionella bankerna. Leasingbolagens verksamhet syftar ofta till att stödja försäljningen i en icke-finansiell företagskoncern genom att erbjuda produkt-, sälj-, och kundfinansiering. I några fall handlar det om koncerner inom fordonsindustrin. Eftersom leasingbolagen är nischade mot produkt- och säljfinansiering är de mer konjunkturkänsliga än många andra typer av banker. Avkastningen på eget kapital tenderar att vara mycket volatil (se diagram 30). Det beror till viss del på att många av bolagen ingår i större koncerner, vilket innebär att moderbolaget kan styra bolagens redovisade vinst.

Utlåningen har växt de senaste åren, men avtog i den inledande fasen av pandemin. Det beror sannolikt på minskad efterfrågan på leasing i och med den ekonomiska osäkerhet som pandemin förde med sig. Leasingbolagens utlåning till allmänheten står för en liten del av bankmarknadens utlåning (se diagram 31).

De senaste två åren har leasingbolagens andel problemlån ökat. I slutet av fjärde kvartalet 2021 uppgick problemlånen till 1,2 procent. Det ska tilläggas att det varit från generellt låga nivåer.