SEB: Svår balansgång väntar för svensk ekonomi

Den globala BNP-tillväxten revideras upp något för 2022 och 2023, till 3,3 (3,2 procent i novemberprognosen) respektive 2,5 procent (tidigare 2,3), medan prognosen för 2024 sänks till 3,3 procent (tidigare 3,6).

Prognosen för svensk BNP-tillväxt 2023 skrivs upp något till -1,2 procent (tidigare -1,5) medan prognosen för 2024 sänks till 1,1 procent (tidigare 1,3).

– Kraftigt minskat bostadsbyggande och pressade hushåll är den främsta drivkraften för lägre BNP i år, medan nedgången i industrin blir måttlig. Bostadspriserna väntas fortsätta nedåt under första halvåret och vi håller fast vid prognosen om en total nedgång på 20 procent. Prisfallet på bostäder leder, tillsammans med en kraftig uppgång i byggkostnaderna, till att bostadsinvesteringarna faller med totalt 30 procent under 2023 och 2024, skriver SEB.

Kronan tyngs på kort sikt av oro för bostadsmarknaden och tuffa signaler från ECB, men är i slutet av 2024 tillbaka på nivåer något över 10 mot euron, bedömer SEB.

– Att den penningpolitiska åtstramningen slår igenom med eftersläpning skapar risk för att centralbankerna underskattar ekonomins räntekänslighet. I USA har räntorna höjts i den snabbaste takten sedan början av 80-talet. I Europa skapar höga statsskulder i svaga ekonomier i syd och högt belånade hushåll i Sverige och Norge en extra sårbarhet. Utsikterna för tillväxten ser ändå mer balanserade ut nu när inflations- och energiutsikterna ljusnat, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Gällande prognoserna för KPIF-inflationen har SEB höjt prognosen för 2023 till 6,2 procent (tidigare 5,9) och dragit upp den till 1,6 procent 2024 (tidigare 1,5).

– Inflationen har stigit till nya höjder för både total KPIF och KPIF exklusive energi. Stora baseffekter talar för att båda måtten vänder ner i början av 2023. Det närmaste halvåret finns en rad faktorer som håller uppe kärninflationen, så som höga prisplaner i detaljhandeln, fortsatt snabbt stigande priser på konsumentvaror i producentledet, delvis på grund av en svag krona, samt administrativt satta avgifter och hyror. Förutsättningar för lägre inflation längre fram har dock förbättrats och en viss nedgång för elpriserna talar för att KPIF-inflationen hamnar under målet under 2024, skriver SEB.

Styrräntan väntas höjas med ytterligare 50 punkter till 3,0 procent i februari. Under 2024 börjar Riksbanken sänka styrräntan till en nivå på 2,25 procent i slutet av året.

SEB skriver vidare att finanspolitiken står inför en balansgång när det gäller behoven att mildra konjunkturnedgången utan att försvåra penningpolitikens inflationsbekämpning.

Mer riktade stöd, förutom elstödet, är på väg till de mest pressade. Därtill väntas utökade statsbidrag till kommunsektorn. I nästa budget lär skattesänkningar lanseras. Det offentliga saldot väntas ändå vara i balans under perioden samtidigt som skulden fortsätter att sjunka.

– Det är en anmärkningsvärd utveckling i en lågkonjunktur och indikerar att finanspolitiken snarare är väl försiktig i nuläget. Sannolikheten för mer budgetstimulanser när nedgången i inflationen kommit en bit på väg är en uppåtrisk för BNP-prognosen, säger prognoschefen Håkan Frisén.