SEB pekar ut tre nyckelfrågor för nästa år

Första frågan är inflationen. Kommer den att ge med sig?

”Ja, antagligen. Inte för att priserna generellt kommer att sjunka (det gör de nog inte) men för att de successivt kommer att stiga i långsammare takt. Baseffekterna blir allt kraftigare och kommer att ha en rejält dämpande effekt på inflationen. Åt samma håll drar lägre fraktpriser, förbättringar i de globala värdekedjorna och en försämring av konjunkturen”, uppger storbanken i en kommentar.

Banken pekar på att det krävs starka krafter åt motsatt håll för att inflationen skall hålla sig på hög nivå, däribland ännu högre energipriser.

Den andra frågan är när Federal Reserve, Fed, och de andra centralbankerna kommer att sätta paus på sin allt tuffare penningpolitik.

”Vår huvudprognos är att räntehöjningarna kommer att fortsätta i både Sverige (+0,5 procent), euroområdet (+1 procent) och USA (+0,25 procent) under första kvartalet 2023 innan de nöjer sig. Men riskerna för både inflations- och ränteprognoserna ligger på uppsidan och det är för tidigt att ropa hej”, uppger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Fed är den centralbank som sätter tonen och i USA behöver man både se vikande inflationssiffror och en försvagad arbetsmarknad för att känna sig trygg med utvecklingen, fortsätter SEB.

Den tredje frågan är hur djup recessionen blir.

”Antagligen bromsar de flesta utvecklade ekonomier in rejält nästa år. Såväl USA som Sverige och resten av Europa får troligen negativ tillväxt 2023”, uppger Magnusson.

SEB:s huvudscenario är en mild till normal recession med en arbetslöshet som stiger, men mindre än under exempelvis pandemin eller finanskrisen.

Vidare kommer konjunkturbilden också att styra vad som händer med hushållens ekonomi och företagens vinster. Detta i sin tur styr börsutvecklingen.

När det gäller Riksbanken spår SEB en höjning med 50 punkter i februari. Därefter spår storbanken att det blir en längre paus. Samtidigt utesluter inte storbanken ytterligare någon höjning.

SEB upprepar också sin prognos för bostadsprisutvecklingen. Storbanken spår att priserna faller med 20 procent från toppen. Man betonar dock att både tajming och nivå är svår att förutspå.

”Vår bild är att svensk ekonomi bromsar in till negativ tillväxt 2023 vilket kommer att leda till att arbetslösheten stiger till runt 8-8,5 procent. Blir effekterna på arbetsmarknaden ännu större sätter det ytterligare nedåtpress på bostadspriserna”, uppger Magnusson.