Riksbanken inledde i september 2019 arbetet med att förändra det penningpolitiska styrsystemet så att det blir mer flexibelt och robust. Den 8 juni 2022 genomförs förändringarna i det avslutande steget.
Riksbanken ändrar styrsystemet – reporäntan försvinner
2019 beslutade Riksbanken att förändra det penningpolitiska styrsystemet i två steg eftersom utvecklingen i Riksbankens omgivning, främst på betalmarknaden med nya krav på längre öppethållande och tillgång till betalningssystemet, ställer nya krav på styrsystemet. Det första steget av förändringar genomfördes den 9 oktober 2019. Den 8 juni 2022 genomförs det andra steget som möjliggör flexiblare hantering av säkerheter och räntesättning av krediter från Riksbanken. Det framgår av ett pressmeddelande.
Förändringarna innebär följande:
- Riksbankens reporänta byter namn till Riksbankens styrränta.
- Kraven på säkerheter för lån i Riksbankens stående utlåningsfacilitet skärps.
- En kompletterande likviditetsfacilitet med lättare säkerhetskrav införs och räntan för denna sätts till 0,75 procentenheter över styrräntan.
Namnet ”reporänta” refererar till ett specifikt instrument, penningpolitiska repor, som Riksbanken inte använt sedan år 2008. Med namnbytet till Riksbankens styrränta får räntan ett mer ändamålsenligt namn, tycker banken. Räntans funktion och syfte, att styra dagslåneräntan och påverka andra räntor i ekonomin för att uppnå inflationsmålet, är oförändrad.
Kraven på säkerheter för den stående utlåningsfaciliteten skärps för att ge Riksbankens penningpolitiska motparter incitament att i första hand använda statspapper och centralbanksfodringar som säkerhet vid kredit från Riksbanken och i andra hand mer riskfyllda tillgångar, samt stärka deras incitament att sköta sin likviditetshantering på de finansiella marknaderna.
Den kompletterande likviditetsfaciliteten införs för att göra det möjligt för de penningpolitiska motparterna att låna från Riksbanken över natten mot övriga av Riksbanken accepterade säkerheter.
Förändringarna av Riksbankens styrsystem är av teknisk karaktär och är inte avsedda att påverka den penningpolitiska inriktningen. De genomförs så att Riksbanken även fortsättningsvis ska kunna påverka marknadsräntor på ett effektivt sätt.