Offshoreoljans comeback: "Industrin saknar fantasi"

I Mexikanska golfen utanför New Orleans tornar Shells nya oljeplattform med namnet Vito upp sig över vattnet. Plattformen är en av de senaste tekniska landvinningarna inom offshoreborrning – och representerar framtiden för industrin.

Det menar i alla fall Ireti Omotoso, Shells chef för affärsutveckling i USA.

Missa inte: Oljans återkomst i USA: ”Häpnadsväckande”. Realtid

”Vito är snabbare, mer effektiv och producerar färre utsläpp än tidigare plattformar”, säger Omotoso till Financial Times.

Efter flera år i skuggan av skifferboomen, och miljökatastrofer som olyckan med Deepwater Horizon 2010, har intresset för djuphavsborrning fått nytt liv. Enligt det norska analysföretaget Rystad Energy investerar industrin i år motsvarande 1,1 biljoner kronor i offshoreprojekt – en nivå som inte setts sedan 2016.

Lägre utsläpp

Teknikutveckling har bidragit till att halvera kostnaden för djuphavsborrning till motsvarande knappt 90 kronor per fat. Samtidigt kräver nya plattformar som Vito mindre personal – och genererar lägre utsläpp.

Men utvecklingen är kontroversiell.

Miljöaktivister varnar för att nya djuphavsprojekt riskerar att låsa in världen i fossila bränslen långt in på 2000-talet, vilket går i strid med klimatmålen.

”Oljeindustrin saknar fantasi bortom olja och gas”, säger Mark van Baal från aktivistgruppen Follow This.

Industrin menar dock att offshoreolja behövs för att möta den globala efterfrågan och att produktionen från nya projekt har lägre klimatpåverkan än äldre metoder.

Läs även: Dubbeltrubbel för oljan – kläms mellan Kina och USA. Dagens PS