Jens Magnusson: Därför kommer Kreml välja default

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, listar tre skäl till rubelns återhämtning.

– Mycket handlar om att Europa fortsätter att importera rysk gas och olja, vilket betyder att Ryssland får intäkter. 80 procent av dessa ska växlas till rubel av de exporterande bolagen, vilket ger stöd till valutan.

Ytterligare en anledning till rubelns motståndskraft är att det finns regler för hur mycket såväl företag som hushåll får växla till andra valutor.

– Även om man kanske skulle vilja göra sig av med mer rubel – vilket skulle sänka kursen – så är det svårt.

En tredje orsak är – sannolikt – en kraftigt minskad export.

– Vi ser det inte i statistiken än men importen till Ryssland har förmodligen minskat rejält på grund av sanktionerna. Dessutom väljer en mängd företag – frivilligt – att inte längre sälja till Ryssland. Då minskar också behovet av att växla rubel mot utländsk valuta vilket lättar pressen på rubeln.

De senaste dagarna har man samtidigt sett en liten försvagning av rubeln? 
– Den är så liten så den ska man inte dra för stora växlar på. Men försvagningen kan bero på att man är osäker på om Ryssland kommer att betala på sina euro-lån eller väljer att defaulta i början på maj. Vi gissar på det senare.

Varför skulle Kreml välja att defaulta? 
– Därför att västländerna inte tillåter Ryssland att betala med sina utländska valutareserver – som för närvarande är frysta. Dels anser Kreml förmodligen att man behöver de pengar som finns på hemmaplan till annat, dels tror vi att regimen kan vilja göra en poäng av att Väst inte tillåter dem att använda sina utländska valutareserver: Om ni hindrar oss från att betala med vår utländska valutareserv så är det ert fel, inte vårt, ungefär.

I det korta perspektivet har Ryssland inte heller mycket att förlora på en default –  landet får ändå inga nya lån av Väst på grund av sanktionerna.
– Ryssland kan nog hanka sig fram utan nya lån så länge olje– och gasexporten fortsätter. Först vid en bojkott av rysk energi skulle vi hamna på en helt ny spelplan.

Jens Magnusson ser dock inga tydliga tecken på att Europa är berett att ta kostnaderna som skulle vara förknippade med en total bojkott i dagsläget.

– Skulle alla energi stoppas i ett slag talar vi inte bara om att gas och olja blir lite dyrare. Då handlar det om fabriker som måste stängas, en risk för kallare bostadshus i flera EU-länder och kraftigt stigande bensinpriser.

Det mest troliga scenariot enligt Magnusson är att Europa gör stora ansträngningar för att minska beroendet av rysk energi successivt.

– Kanske lyckas man med ambitionerna att minska beroendet med två tredjedelar under det närmsta året och att man i slutet på nästa år, eller kanske om två år, kan klippa banden helt, säger han och fortsätter:

– Men det finns troligen en gräns för vad EU kan acceptera utan att importen stoppas tvärt. Skulle vi få tydliga indikationer på att Ryssland använder sig av kemvapen eller kärnvapen så tar tålamodet sannolikt slut och Väst blir mer eller mindre tvingat till en total bojkott, trots de stora kostnaderna en sådan skulle medföra.