Högsta avkastningskravet på börsplaceringar sedan finanskrisen

Avkastningskravet för placeringar i större börsbolag uppmättes i årets studie till 8,4 procent. Det här är en ökning med 0,6 procentenheter sedan förra året, och dessutom den högsta nivå som PwC har noterat sedan 2009. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Vi ser en rad olika bakgrundsfaktorer till utvecklingen, som Rysslands  fortsatta invasionskrig mot Ukraina, ökad inflationsoro och räntehöjningar, säger Jon Walberg, ansvarig för företagsvärderingar på PwC, i en skriftlig kommentar.

Allra störst förändring i synen på avkastning finns inom kategorin riskkapitalister. Här är avkastningskravet i år så stort som 9,7 procent, vilket motsvarar en ökning på 1,4 procentenheter jämfört med förra året. Därefter kommer kategorin fondkommissionärer, som uppger ett avkastningskrav på 8,6 procent, vilket är en ökning med hela 2,0 procentenheter sedan i fjol. Förvaltare är den enda enskilda grupp som inte har ökat avkastningskraven jämfört med föregående års studie.

I årets studie ingår även en fråga om förväntningar på Riksbankens kommande räntebesked. Här anger 71 procent att styrräntan kommer att nå sin högsta nivå under 2023, och svaren är jämnt fördelade mellan första respektive andra halvan av året. Övriga 29 procent spår att räntetoppen nås under första halvan av 2024.

– När det gäller räntenivån innan en första sänkning, förväntar sig 45 procent att styrräntan vänder i intervallet 3,6 procent till 4,0 procent och 33 procent att nivån toppar i intervallet 3,1 procent till 3,5 procent, säger Jon Walberg.

Övriga resultat från undersökningen

Riskfri ränta i avkastningskravet
Årets studie visar att andelen respondenter som använder tio- eller femåriga statsobligationer som referensränta för en riskfri investering har minskat, från 83 procent till 69 procent.

Storleksrelaterat riskpremietillägg
Eftersom det är vanligt med tillägg till avkastningskraven, tittar studien även närmare på tillägg utefter olika storlek på bolag. Årets studie visar att majoriteten av storleksrelaterade risktillägg justerats ned jämfört med föregående år, med störst minskning för storleksklassen 100 miljoner kronor, som minskat med 0,5 procentenheter till 3,8 procent.

Normaliserad långsiktig riskfri ränta
Respondenterna bedömer att en normaliserad långsiktig riskfri ränta motsvarar 2,9 procent. Den bedömda nivån låg därmed högre än räntan på en svensk tioårig statsobligation, som var 2,3 procent vid studiens genomförande.

Om undersökningen
Riskpremiestudien genomförs i form av en enkätundersökning, riktad till större kapitalplacerare och andra aktörer på den svenska aktiemarknaden. Årets studie ägde rum under perioden 23 mars-18 april 2023. Totalt inkom svar från 42 aktörer inom kategorierna förvaltare, riskkapitalister, fondkommissionärer och rådgivare inom Corporate Finance.